Lars-Göran Karlsson har gått på djupet med digital läs- och skrivförmåga tillsammans med Doug Belshaws bok The Essential Elements of Digital Literacy, e-bok (2014) och ser en möjlighet som vore kanon.

Vi vet alla hur betydelsefull läs – och skrivförmågan är rent allmänt, alltmer så i informationssamhället. Vi behöver kunna meddela oss via skrift och vi behöver kunna läsa och förstå sammanhang. Det är sen gammalt. Men med det digitala: är denna förmåga annorlunda?

Ja, det är skillnad.

Doug Belshaw är pedagog med inriktning på pedagogik, webb, Open badges och teknik. Nu har han skrivit en bok, The Essential Elements of Digital Literacy, en kortversion av hans doktorsavhandling. Boken ger en bra grund för att med kollegor diskutera vad digital läs- och skrivförståelse innebär. En viktig uppgift för folkbildningen är att utveckla deltagares kompetenser så att de kan delta i samhället, ta del av och dela digital information, interagera socialt med andra, få studieteknik, vara källkritiska, kunna analysera med mera.

Begreppet literacy

Jag vill börja med ordet literacy. Det engelska uttrycket bär en vidare mening än svenska översättningen ”förmåga att läsa och skriva”. Också sammanhanget när vi läser och skriver är viktigt. Belshaw poängterar detta. Han ställer en del frågor i sin förklaring av vad literacy står för:

• Läsa och skriva: varför då, vad är syftet?
• Läsa: med vilken typ av förståelse?
• Skriva: med vilken grad av klarhet?
• Läsa och skriva: i vilken typ av sammanhang? Med vilket stöd?

Även om vi kan testa och mäta läs- och skrivförmåga och få resultat måste vi ställa frågan:

Vad betyder läs- och skrivförmåga för dig, i de sammanhang där du vistas?

Vad innebär digital literacy – läs- och skrivförmåga i digitala medier?
Den digitala världen är olik den analoga. Färdigheter, kompetenser, attityder och beteenden blir därför annorlunda. Vi kan inte bara föra över vad vi vet om analog läs- och skrivförmåga till hanteringen av det digitala fältet. Det är bokens huvudbudskap: detta är inte en förmåga, det är många. Alltså: digital literacies i plural.

Jag läste boken så långt och tyckte:

– OK, bra introduktion om läs- och skrivfärdighet rent allmänt.
Jag sökte därefter svar på vad digital literacy är men fann det inte direkt i den fortsatta läsningen. Belshaw svarar:
– Det är annorlunda, det är andra kompetenser, det går inte att sammanfatta i ett begrepp. Det är också svårare att utveckla digital literacy. Författaren är i och för sig tydlig redan från första raden i boken: han vill inte ge några enkla svar på vad digital literacy är, så jag var beredd.

Ingredienser för att bygga
Belshaw börjar med att namnge åtta områden – ingredienser – som behövs för att bygga upp digital läs- och skrivfärdighet:

1. kulturell (omgivningen, sammanhanget)
2. kognitiv (du går vidare i steg – och du måste förstå varje steg för att kunna gå vidare)
3. konstruktiv (hur du kan skapa nytt genom att använda det andra gjort – delarkultur)
4. kommunikativ (du måste kunna kommunicera, kunna verktygen)
5. självförtroende (skapa egna arenor, lösa problem, bemästra lärande i den digitala världen)
6. kreativ (göra nya saker på nytt sätt)
7. kritisk (mediakritik, vem är mottagaren, vem är inte med, vilka är antagandena bakom texten)
8. social (stödjer utvecklandet av det civila samhället, verktyg för organisering, möjlighet att skapa kontakter)

Jag började förstå mer i min läsning, men ville ha exempel! När dessa inte kom började jag kolla på länkar i fotnötterna. En går till Belshaws föreläsning på TED – en 17 minuter lång sammanfattning av hans teser. Bättre. På YouTube finns ytterligare en video där Belshaw intervjuas om sin forskning. Och där: PANG! På en webbsida beskrivs begreppet web literacy i konkreta områden. Notera dock att web literacy inte är detsamma som digital literacy – det senare är ett vidare begrepp enligt de åtta punkterna ovan. Web literacy kan beskrivas med mer exakta formuleringar.

Insikt

Mitt agerande i läsningen vid denna punkt i boken kom, kan jag se i efterhand, att exemplifiera det jag läste.  Jag behövde få den stora bilden presenterad och kompletterad med detaljfakta och egna funderingar.

Belshaw har en bra liknelse för hur vi lär nytt. I webbens barndom (för 15 – 20 år sedan) hämtades bilder ner till vår dator på två olika sätt: sekvensiell eller progressiv nerladdning:

– sekvensiell: bilden kommer linje för linje, som i en gammal teleprinter. Det är omöjligt att gissa motivet i förväg.

– progressiv nerladdning: bilden kommer på en gång men blir fylligare och tydligare allt eftersom. Data fylls på över hela bilden tills det är klart. Det går att få en tidig överblick.
Det är lätt att lärandeprocessen i den digitala världen blir ”sekvensiell” – den kommer bit för bit, rad för rad. Helhetsbilden dröjer och motivationen sjunker. Det går inte att lära sig digitala kompetenser steg för steg. Det måste finnas en meningsfull kontext. Du måste själv veta varför. Du måste vara intresserad. Bli aktiv. Söka med nyfikenhet. Ställa frågor.

”Morgondagens läs- och skrivsvaga är inte de som inte kan läsa; det är de som inte lärt sig hur man lär”, säger Doug Belshaw. Att framtidens lärande i mycket inkluderar digital användning är självklart.

Boken finns endast på engelska. Den är inte lättläst, den kräver förhandsintresse för frågorna för att riktigt landa. Jag skulle gärna ha den som grund i en studiecirkel där man läser, kollar webben och diskuterar. Det vore kanon.

Lars-Göran Karlsson