Inspirerande om skolans ledarskap

"directions" (CC BY 2.0) by Beat Tschanz on Flickr"directions" (CC BY 2.0) by Beat Tschanz on Flickr

Bokomslaget”Att leda mot skolans mål” är en tvärvetenskap antologi som belyser ledarskap inom skolan. Redaktörerna Olof Johansson och Lars Svedberg är respektive professor i statsvetenskap och ledare för Centrum för skolutveckling, samt docent och utbildningschef vid rektorsutbildningen i Uppsala. Ett par kapitel är författade av redaktörerna, i övrigt av en grupp specialiserade rektorsutbildare. Boken riktar sig till rektorer men lika mycket till alla som är intresserade av skolutveckling och som vill förstå hur ledarskap inom skolan fungerar.

För att kunna gå in i rollen som rektor krävs förståelse för de komplexa kraven. Kanske är en grundförutsättning att förstå förändringsflödet. Ett flöde som styrs av tid, samhälle, kunskapssyn, regler och det mellanmänskliga.

Nyckelperson

Forskningen visar att rektor är en nyckelperson för hur väl en verksamhet lyckas med sitt uppdrag. Ledare med insikter, kunskap och förmåga att styra verksamheten samt förstånd om att vårda lärares och elevers utveckling har bäst förutsättningar att se sin verksamhet blomstra.

Bland bokens fem delar märks exempelvis ”Rektor och skolans kontext”, om historik, rättssäkerhet och normer. En annan är ”Rektor och skolans ledarskap” samt ”Rektor och skolans praktik”.

I den senare finner vi kapitlet ”Learning study och forskningscirkel som metoder för pedagogiskt ledarskap i digitala lärandemiljöer” – ett samarbete mellan fyra författare: Mats Lundgren, Ina von Schantz Lundgren, Ulf Nytell och Jan Svärdhagen. Samtliga är verksamma vid Högskolan Dalarna.

Ny kompetens

När elever dagligen har tillgång till digitala verktyg som mobil, surfplatta och dator ställs lärarna inför uppgiften att utveckla ny pedagogisk och didaktisk kompetens. Även skolledarens roll förändras med den nya lärmiljön som hen behöver förstå för att kunna ta det pedagogiska ansvaret.

Begrepp och två metoder

Författarna menar att rektorer behöver få tillgång till och lära sig nya begrepp för att kunna tolka vad som sker i den digitala miljön och också kunna kommunicera detta med sin personal. De förordar också två pedagogiska metoder för lärares och ledarens gemensamma lärande. Det handlar dels om den mer strukturerade metod som kallas learning study och dels om forskningscirkeln, ett friare alternativ som öppnar för ”pedagogiska dialoger”.

Partner

En ökad digital kompetens påverkar både möjligheterna att utforma den fysiska miljön och att utveckla nya former för undervisning. Verksamheten på skolan får större insyn. Det sociala samspelet förändras också – både gott och dåligt beteende flyttar med användarna ut på sociala medier. Rektor behöver i det läget kunna vara en väl förberedd diskussionspartner för lärarna.

Olika behov

Sociala media kan även användas för ett organiserat lärande. Kort sagt finns många nya situationer att förhålla sig till. Till det kommer också frågor om tekniklösningar. De flesta skolor inser att en digital lärmiljö ger möjlighet till utveckling. Organisationen behöver skaffa en strategi för hur tekniken ska användas, medan lärare har behov av pedagogisk och metodisk kompetensutveckling.

Större ansvar för kompetensutveckling

Lärare riskerar annars att bli utlämnade till att söka sig fram i en trial-and-error-process utan stöd, hjälp och insyn av ansvarig pedagogisk ledare. Både ledare och lärare behöver känna sig säkra i hur de bäst leder, samordnar och säkrar en digital lärmiljö: ”… rektorer kommer att behöva ta ett större ansvar både för lärares individuella och kollektiva kompetensutveckling”, påpekar författarna.

En sjudande arena

Det till formatet nätta kapitlet inspirerar och ger glädje och arbetslust.  Bilden av en tyst och sömnig skola där dammet sakta rör sig i solstrålarna från fönstren sjunker undan. Istället förvandlas den till en sjudande och förväntansfull arena för gemensamt och tematiskt organiserat arbete.  Människors engagemang väcks och tas tillvara i koncept som integrerar ämneskunskap med pedagogisk och digital kunskap.

Barnkammarrim

Och allt har sitt ursprung i ledarrollen. Det gamla engelska barnkammarrimmet har aldrig känts mer relevant som en modell för kommunikation och ledarskap:

”For want of a nail, the horse shoe was lost;
for want of a shoe the horse was lost;
for want of a horse the knight was lost;
for want of a knight the battle was lost;
for want of a battle the Kingdom was lost,
and all for the want of a nail.”

 

Att leda mot skolans mål, Johansson & Svedberg (red.) – Gleerups

 

Elisabet Norin

Kommentera "Inspirerande om skolans ledarskap"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*