Tolkkurs på distans – ett viktigt samhällsuppdrag

"Interpretation" CC BY-NC 2. by mrmayo on Flickr"Interpretation" CC BY-NC 2. by mrmayo on Flickr

På Katrinebergs folkhögskola på den halländska landsbygden finns en av landets åtta kontakttolkutbildningar som står under tillsyn av Myndigheten för yrkeshögskolan (MYh). Det är en distansutbildning och den har funnits i sin nuvarande form sedan 2007. Kursen är med ett ökat behov av tolkar mycket populär. Den har 35 platser per årskull. Ansvarig för kursen är Erik Knutsson, som njuter av sitt roliga uppdrag. Vi träffas över en fika på skolans filial i Halmstad, där Erik även har del av sin tjänst. Han har varit med från start, de första åren som bedömare av tolkarnas muntliga förmåga i svenska.

Tolkutbildningen går på kvartsfart och är fyra terminer lång. Fem språk finns representerade per årskull bland de studerande, berättar Erik. De språk det blir beror på vilka språk som det är efterfrågan på och vilka personer som söker. Kursledningen behöver kunna forma studiegrupper där flera har samma språk. Innan man blir antagen får man göra ett språktest – för detta är ingen språkkurs, understryker Erik.

Några av deltagarna på tolkutbildningen. Foto: Petra Tegge.

Några av deltagarna på tolkutbildningen. Foto: Petra Tegge.

Av de åtta anordnarna är fyra studieförbund och fyra folkhögskolor. Årligen utses två samordnare till grundutbildningen för att se till att samtliga utbildningar håller den höga och jämna nivå de behöver göra för att säkra utbildningen.  På kursen jobbar uppåt 9-10 personer, lärare och administratörer.

De som går sitt andra år detta läsår har arabiska, ryska, mandarin, vietnamesiska och turkiska som sina språk. Höstens startuppställning skiljer sig något: det består av deltagare med rumänska, somaliska, dari och arabiska som tolkspråk. Att det blev bara fyra språk i höst beror på att man hade många som sökte med arabiska samtidigt som behovet har ökat. Det ledde till att man fick göra två parallella grupper.

–  Det går inte att bli antagen till tolkkursen för att man vill bli bättre på tyskan som man studerade för trettio år sedan …, säger Erik och ler lite.

Utbildningen är uppbyggd av sju delkurser, varav fyra är ämnesinriktade. Där studeras sjukvårdstolkning, juridisk tolkning, samhällstolkning och migrationstolkning. De övriga är en liten kurs i svenska och två som är inriktade mot tolkning som yrke. Tolkteknik och tolketik är viktiga fundament i professionaliteten. Erik förklarar:

– Sjukvårdskursen motsvarar ungefär en sammanfattning av vårdprogrammet. Som tolk förväntas man känna till begreppen inom de områden man ska tolka inom. Det finns ofta inga färdiga ordlistor för de speciella begreppen utan gruppen får upprätta egna listor. Man kan även behöva göra omformuleringar av vissa begrepp, föräldrapenning är inte något som finns på alla språk. Det ska vara fokus på tolksituationen, inte på språket. Tolkens uppgift är att snabbt kunna växla mellan språken och vara förmedlare.

– Tolken får inte lägga in egna värderingar i det som sägs i samtalet och inte lägga till eller dra ifrån något i budskapet.

Vilka verktyg används för att genomföra kursen?

– Vi använder FirstClass, säger Erik. Det fanns till hands när vi började och fungerar utmärkt.

Han upplever inte att det är några stora problem bland deltagarna att hantera vare sig FirstClass eller datorstöd överhuvudtaget. Det har ändrats under senare år, tidigare var det mer problem.

Man använder även Skype för att öva sig i rollspel. Rollspel används också på närträffarna för att öva och testa olika tolksituationer.

En utomstående förstår att det för en tolk handlar om att snabbt hitta både strategier och använda sin förmåga att förmedla budskap i svåra situationer, kanske med stressade eller traumatiserade människor.

Under de två studieåren hinner man med 10-12 närträffar på skolan, inklusive introduktionsdagar och slutprov. Mellan träffarna ska kursdeltagarna göra veckouppgifter i sina ämnesstudier, i mindre grupper. Dessa grupper är språkmässigt blandade. På så vis blir svenska språket den gemensamma nämnaren, kommunikationsspråket.

Många av de studerande är redan verksamma och tolkar parallellt med sina studier, oftast som uppdragstagare för kommunala eller privata tolkförmedlingar. Efter genomförd grundutbildning brukar deras lönevillkor förbättras. En del fördjupar sedan sina studier och går vidare och ansöker om att bli auktoriserade tolkar via Kammarkollegiet.

Medelåldern i kursen är lite högre än i en vanlig folkhögskolekurs. De flesta jobbar och har familj och det är orsak till att utbildningen har fått en långsammare studietakt. Mycket kan dock hända i en persons liv under loppet av två år. Det kan handla om ändrade anställningsförhållanden eller annat som påverkar möjligheten att gå färdigt kursen. Det blir därför avhopp ibland.

Även om man lyfter upp lärprocesser och formativ bedömning i arbetet är den summativa bedömningen en nödvändig del av den här kursen. Prov görs i realia, i terminologi och i tolkning – de senare är muntliga och bedöms i rollspelen.  Kursen i svenska har inget avslutande test. Alla prov är standardiserade för de åtta kursanordnarna och det är aldrig undervisande lärare som utformar testerna. Förutsättningarna måste vara lika och samarbetet är nära mellan anordnare. I årliga träffar diskuterar man bedömningsfrågor. Det är inte så hemskt många människor som håller på med detta i landet men vi tycker att nivån är jämn, säger Erik.

Medan jag arbetar med denna artikel kommer uppgifter att rättssäkerheten i det så kallade Lisa Holm-fallet hotas. Anledningen är att tolk som använts i rättegången mot den misstänkte gärningsmannen inte har haft rätt utbildning och bakgrund. Ett vittnesbörd om att kursen är ett viktigt samhällsuppdrag.

Elisabet Norin

Kommentera "Tolkkurs på distans – ett viktigt samhällsuppdrag"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*