re:published – Vi lär där vi lever

"Living Room Landscape: Chole, East 14th and Union, Seattle WA" (CC BY-ND 2.0) by Joe Wolf on Flickr"Living Room Landscape: Chole, East 14th and Union, Seattle WA" (CC BY-ND 2.0) by Joe Wolf on Flickr

republishedre:published är en satsning från re:flex där vi återpublicerar material från förr.

Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL, var en myndighet som bland annat gav ut en mängd skrifter för folkbildningens flexibla lärande. Här återpublicerar re:flex en del av ”Vi lär där vi lever – Informella arenan som stöd och ”lärobok” i flexibla studieformer”, skriven av Lars-Erik Axelsson. Boken kom ut 2004 och handlar om hur man som distanspedagog kan använda sig av kursdeltagarnas närmiljö som resurs. Hela skriften kan du läsa här.


Hemmet och närmiljön som stöd och studierum?

Framgångsrika nätburna studier på hemorten förutsätter både fungerande teknik, elementära kunskaper om denna, en bra och lugn arbetsplats och disciplin att avsätta tid för studierna. Märkligt nog diskuteras väldigt sällan studiearrangörens ansvar för studentens arbetsmiljö och studievillkor på hemmaplan. Studenterna förutsätts fixa en god arbetsmiljö själva och friheten i rum och tid förutsätts vara kopplad till en stark studiedisciplin och planeringsförmåga hos studenterna, vilket vi alla vet inte är självklart. Problemet med teknikkrångel, tidstjuvar, dålig närvaro på nätet, försenade arbetsuppgifter och eftersläpningar är klassiska distansstudieproblem, det vet alla distanspedagoger.

Tvärtom, förutsättningar och studievana kan variera väldigt och vi kan inte bara blunda för detta som utbildningsanordnare. Den informella stödstrukturen på hemmaplan är en viktig faktor för framgångsrika distansstudier. Det gäller både ekonomiska och materiella villkor i form av egen arbetsplats och tillgång till bra dator med kringutrustning, tid och studiedisciplin och mentalt stöd. Hur ställer sig familj, vänner och arbetskamrater till studierna? Finns det en hjälpande eller stjälpande mental inställning där hemma?

För den välbeställda medelklassfamiljen, där både ett eget gott möblerat studierum och en kraftfull dator kan garanteras är naturligtvis detta inget problem. Dessutom kanske det finns både en teknisk och mental stödstruktur i form av familj och bekanta som kan hjälpa till vid behov. Till detta kommer den i medelklassen förankrade tron på kunskap och utbildning som en viktig investering i framtiden.

Men för den ensamstående mamman med heltidsjobb och två barn i skolan och en enkel tvårummare, kanske situationen ter sig annorlunda. Finns det dessutom en oförståelse för studier och fortbildning i familj och vänkrets blir det hela ännu värre. Att få tid och lugn och ro för egna studier vid köksbordet kan då bli en övermäktig uppgift för många. Klyftorna riskerar att vidgas mellan de som har och inte har ekonomiska och sociala resurser och mentalt stöd hemifrån.
Vi ska i slutet av rapporten, kapitlet om ”Ensam i datorns sken”, gå igenom några möjligheter att stödja deltagarna på hemorten (kapitlet ej med i denna särpublikation, red:s anmärkning).

Närmiljön som ”lärobok”

Eftersom en så stor del av individens tid tillbringas på hemorten är det en intressant fråga om hur skolan kan ”utvidga klassrummet” och lägga ut arbetsuppgifter, studiebesök och tillämpningsövningar i närmiljön under distansperioderna? Det fi nns en förvånansvärd fantsilöshet när det gäller att utnyttja närmiljön under Distansperioderna. Istället fastnar man vid datorn och mer eller mindre konstlade och påhittade exempel i läroböcker eller färdigpaketerade utbildningsprogram på webben. Samtidigt som det finns en högst reell verklighet i närsamhället, som ger stora möjligheter att vidga klassrummet och att använda verkligheten både som studieplats och ”lärobok”. I traditionella folkhögskolekurser och cirklar finns ju en tradition av att nyttja närmiljön i studiearbetet, så varför inte i distansstudierna? (Arvidsson Johan, Fahlgren Sune, (red.) Kunskap utan väggar – perspektiv och metoder för fältstudier i grupp, Studentlitteratur 2002)

I de flesta ämnen är det lätt att ge praktiska arbetsuppgifter som kan genomföras på hemorten. Som exempel kan vi ta studiebesök och intervjuer av personal, politiker och kunder/klienter på en kommunal institution eller förvaltning i samhällsämnen. I naturvetenskapliga ämnen är tekniken och naturen runt oss ett tacksamt experimentfält för praktiska arbetsuppgifter. Till exempel: Undersök vattnets väg in och ut ur ditt hus! Varifrån kommer det? Vart tar avloppet vägen? Vattnets kvalitet? Miljöaspekter? Deltagarna får använda olika informationskällor och kan sedan rapportera, jämföra och diskutera runt sina lokala undersökningar på nätet. Då kommer rapportskrivning och praktisk svenska automatiskt in som övningsämne.

I och för sig är det väl inte konstigare, än när man i vanlig klassrumsundervisning skickar med hemuppgifter att fullgöras vid köksbordet eller i närmiljön där hemma. Men IT ger ett nytt kraftfullt redskap för att ytterligare vidga skolans ”territorium” och utnyttja deltagarens verklighet där hemma.

En nackdel med hemuppgifter under distansperioderna kan vara att deltagarna oftast är ensamma på hemorten och kan sakna stöd av kompisar och handledare. En möjlig lösning är att skolan söker samarbete med någon annan skola, bibliotek eller person i närmiljön som kan agera som mentor eller stöd på hemmaplan. Lokala lärcentra är en möjlig lösning i det sammanhanget. Ibland finns flera kursdeltagare i samma region eller lokalsamhälle och de kan då bilda en lokal arbetsgrupp som stöttar varandra.

Vi måste dock höja ett varnande finger för risken att ”kolonisera” en alltför stor del av deltagarens vardagsliv. Det kan lätt betraktas som ett otillbörligt intrång i människors privatsfär och personliga integritet.

Låt oss ge några exempel på hur närmiljön eller den informella arenan kan användas som studierum och ”lärobok”.

Exempellista

Alla exempel nedan måste självklart sättas in i ett ämnesmässigt och begreppsligt sammanhang av läraren. Exemplen nedan kan också användas i olika kombinationer av ämnen. Till exempel kan intervjuer av politiker i samhället kopplas till intervjuteknik och skrivövning i svenska. Övningar och beräkningar i vardagens ellära kan integrera matte med fysik.

  • Studiebesök: Tema daghemspolitik: besök och intervjua personal, intervjua barn, ansvariga tjänstemän och politiker i kommun. Tema svensk matpolitik: besök kravodlare, kolla utbud i affärer, i kommunala inrättningar etc.
  • Intervjuer: Intervjua släktingar om deras liv under olika epoker, intervjua ”maktpersoner” om samma epoker och jämför berättelserna (kanske komplettera med foton?). Gör egna små attitydundersökningar om aktuella politiska händelser med personer i din närhet.
  • Exkursioner: Bra för barfota forskning och egna små utredningar: Historiska platser och fynd, miljön, ekosystem, geologiska formationer, naturskyddade områden. Kan i naturvetenskap förenas med provtagning och vardagslaborationer.
  • Laborationer/vardagsproblem/räkneövningar: Praktiska försök i köket med vardagskemi: matlagning,
    bakning, batik, växtfärgning, keramik, materiallära.
  • Fysik/vardagsmatte: Beräkningar i vardagens ellära, olika energikällors effektivitet och lönsamhet, räkna ut avstånden mellan solen och
    planeterna i vårt solsystem och översätt avstånden till stegavstånd i meter, beräkna ytor i huset/lägenheten och åtgången av målarfärg eller tapeter i ett rum, räkna ut fastighetsvärde eller fastighetsskatt per kvadratmeter, gör olika beräkningar utifrån el- eller teleräkningen etc.
  • Massmedia som studiematerial: Det finns ett överfl öd av material att analysera och fundera över i tidningar, tidskrifter, tv, radio. Koppla gärna till vad är sant och vad är vinklat? Massmedia som maktfaktor? Till exempel läs och skriv egna insändare, samla och följ upp tidningsartiklar om en aktuell politisk händelse i kommunen/regionen och försök bedöma vem som egentligen ligger bakom den, vem den gynnar och om det fi nns en dold agenda bakom?
  • Skönlitteratur och musik: Till exempel Sofi es värld av Gaardner i filosofi och idehistoria, Peter Nilssons skönlitterära böcker i naturvetenskap. Kapitel i litteraturen kan kopplas till arbetsuppgifter på hemorten.
  • Tankebok/loggbok: Dokumentera studierna och vardagen runt omkring studierna. Kan kopplas till egen utvärdering och refl ektion över studierna och den egna studieinsatsen. Kan också kopplas till frågan om
    informell stödstruktur på hemorten.
  • Större tema- och projektarbeten: Utifrån ett problem/kunskapsfält kan man studera tvärvetenskapligt, problembaserat och deltagarstyrt och lägga in studiebesök, intervjuer, exkursioner etc. i närsamhället. Till exempel teman som: EU – både svensk och europé! Varifrån kommer maten? Vattnets väg i din vardag? Videospelen – hot eller ofarligt nöje?

Examinationen och redovisningen av arbetet kan också ske i sådana former att det sker en återkoppling till de personer man besökt/intervjuat (skriva insändare i tidningen, publicera sig på webben, föreläsningen med rollspel, fotoutställning etc.).

Kombinera arenorna!

”Att via Nätet undersöka vilken samhällsinformation som finns är ingen ”teoretisk” uppgift. Man kan direkt i grundlagstexten läsa om hur det skall gå till när en ny statsminister skall tillsättas. Man kan direkt läsa äkta fullmäktigeprotokoll och dagordningar. Man kan direkt få reda på vem/vilka som är kommunalråd, fullmäktigepolitiker och vilka adresser, telefonnummer och mejladresser de har.”
(Göran Grumert)

Om vi nu använder vardagsmiljön som en konkret lärande miljö, så får vi inte glömma nätet som en både konkret och viktig källa till information. Här finns en uppsjö av ”virtuella arenor” och ”lärande miljöer” som innehåller både värdefull information, men också desinformation. I verkligheten är ju den fysiska och virtuella arenan i dag
så intimt sammanvävd med varandra att de snarast måste ses som en ”virtureal” helhet. Från morgon till kväll rör vi oss tämligen obesväat i de båda världarna med hjälp av IT och datorer, mobiler, teve och video etc. Därför måste sökande av information på nätet integreras med arbetsuppgifter i det fysiska rummet, de textbaserade studierna integreras med konkreta sinnliga erfarenheter i det fysiska rummet. För att ta ett exempel: I samhällskunskap med temat vår framtida miljö skulle det kunna handla om att ta fram lagtexter, debattartiklar, namn på politiker, partiprogram, som en förberedelse inför ett studiebesök där man frågar ut politiker om deras syn på miljöpolitiken.

Förutom att använda ”lagrad” information så kan vi också kommunicera och samarbeta direkt med externa personer, ämnesexperter, studiegrupper och mer tillfälliga sammanslutningar eller diskussionsgrupper på nätet; lokalt, nationellt och globalt. Till exempel i en handikappkurs skulle man mycket väl kunna samtala och studera tillsammans med andra funktionshindrade runt om i världen för att få nya erfarenheter och impulser.

Eller om man studerar ”Rättvis handel” kan man naturligtvis göra egna undersökningar om varors ursprung och i vad mån de producerats under ”rättvisa villkor” i lokalsamhället, men man kan också, förutom att hämta information på nätet, ta kontakt och kommunicera globalt med experter, organisationer och studiegrupper i andra länder.

Rimligen bör det skapa ett plusvärde i kursen? Och bättre språkkunskaper får man på köpet! Att på detta sätt vidga kommunikation och samarbete i allt vidare cirklar i en kurs eller cirkel kan vara oerhört fruktbart och också sammanfoga det lokala med det globala perspektivet.

Ytterligare ett exempel som planeras med tre lokala studiecirklar i det fysiska rummet kombinerat med en central skrivarkurs på distans:
Tre kvinnogrupper, en i Malmö, en i Västerbotten och en i Sörmland studerar ”kvinnokulturer” ur jämställdhetsperspektiv i lokala studiecirklar på respektive ort. Samtidigt kommunicerar grupperna med varandra via en central skrivarkurs genom en folkhögskola, där man utbyter erfarenheter och jämför ”kulturerna”. Man ska lokalt granska kommunala styrdokument och beslut, granska, jämföra och diskutera kvinnors livsbetingelser och jämställdhet i de olika orterna/samhällena. Syftet är att utifrån resultatet påverka jämställdheten i respektive samhälle. Skrivarkursen på distans ska bidra till handling i form av ”grävande journalistik” genom insändare, tidningsartiklar, lokala debatter och kanske en rapport i skriftlig form.

Det är min övertygelse att goda kombinationer av studieuppgifter förlagda till den informella arenan i kombination med studieuppgifter och dialog på nätet kan skapa ett mer optimalt lärande i många ämnen och kunskapsfält. Lärandet på respektive arena har vart och ett sina fördelar och plusvärden som kan addera till det totala resultatet.

arenor


Hela skriften ”Vi lär där vi lever – Informella arenan som stöd och ”lärobok” i flexibla studieformer” hittar du här.

Kommentera "re:published – Vi lär där vi lever"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*