re:published – "Flexibla begrepp"

"Flexible Flamingo - Nearly an 8" (CC BY-NC-ND 2.0) by Jeff S. PhotoArt at HDCanvas.ca
Follow
 on Flickr"Flexible Flamingo - Nearly an 8" (CC BY-NC-ND 2.0) by Jeff S. PhotoArt at HDCanvas.ca Follow on Flickr

republishedre:published är en satsning från re:flex där vi återpublicerar material från förr.

Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL, var en myndighet som bland annat gav ut en mängd skrifter för folkbildningens flexibla lärande. Här återpublicerar re:flex det första kapitlet, ”Flexibla begrepp”, från handboken NU DU, skriven av Kiki Bodin och Kenneth Hermansson. Boken kom ut 2005 och var tänkt att underlätta för folkhögskolor att skapa kurser där man väver ihop distansmoment med närstudier.

Flexibla begrepp

Distansundervisning

nudu3Med distansundervisning menar vi att kursdeltagarna befinner sig fysiskt på olika platser och inte kan se eller höra varandra utan digitala hjälpmedel. I äldre tiders distansundervisning, till exempel Hermodsversionen, hölls kontakt mellan kursledaren och deltagaren via brev, möjligen med inslag av telefonkontakter. Något modernare distansformer, bland annat vid högskolorna, har inneburit att kursdeltagarna samlats till regelbundna möten med föreläsningar och seminarier som pågått en eller flera dagar. Mellan dessa möten har studierna skett i hemmiljö. I takt med den tekniska utvecklingen har även vissa digitala kontakter förekommit. Mitthögskolan har till exempel haft språkkurser i franska där lärarna befunnit sig i en studio i Orleans, 10 mil söder om Paris, medan studenterna funnits i en studio i Härnösand. Samlingen, som pågått i två dagar, har till stora delar genomförts med hjälp av videokonferens.

När vi nu inom folkbildningen talar om distanskurser menar vi att kurserna innehåller väsentliga delar av kommunikation med hjälp av datorer uppkopplade till Internet. Olika tekniska plattformar utnyttjas, ofta används FirstClass-kommunikation och man kommunicerar i gemensamma konferenser på Folkbildningsnätet. Där läggs kursmaterial ut och där pågår ett lärande samtal.

Kurserna kan vara helt på distans utan att deltagarna någonsin träffas i det fysiska rummet. Men det kan också vara så att delar av kursen sker på distans och att man har mer eller mindre regelbundna fysiska sammankomster. Ordet distansundervisning säger inget om hur frekventa de fysiska mötena är eller om de överhuvudtaget existerar. Det vi inom folkbildningen särskilt slår vakt om är kommunikationen i form av dialog och samtal. Det goda mötet mellan människor som tillsammans vill förkovra sig i ett eller annat ämne är en väsentlig del av folkbildande distansundervisning.

Flexibelt lärande

Flexibelt lärande är inte nödvändigtvis liktydigt med distansundervisning. Flexibelt lärande kan vara kurser på heldistans, men det kan också vara mer traditionella närkurser där man låter vissa moment genomföras i digital miljö. Dessa distansmoment handlar då inte främst om informationssökning på Internet eller digital lagring av fakta. Det väsentliga är kommunikationen mellan kursens deltagare och med kursledaren.

Samtalet i klassrummet kan exempelvis fortsätta i digital form när man skilts åt fysiskt. Det kan ske antingen genom direktsamtal i realtid, chattande, eller asynkront via mejlande och meddelanden som läggs i gemensamma konferenser. Även samarbeten som sker med epost till deltagarnas digitala brevlåda, mailboxen, kan förekomma. Då handlar det inte i första hand om kommunikationen mellan kursledaren och den enskilde deltagaren utan mer om deltagarnas samarbete två och två eller i större grupper för att förbereda gemensamma redovisningar och inlägg i de gemensamma kurskonferenserna.

nudu

Den asynkrona kommunikationen har fördelar som inte finns i direktsamtalet. Man får till exempel längre tid för reflektion innan ett svar formuleras. Eftersom människor och lärstilar är olika kan det också innebära att de som inte har lika lätt att kommunicera muntligt istället får nya möjligheter att komma till tals genom DU-mötena. Och tvärtom, den som har svårare för att skriva, kanske istället har lättare att uttrycka sig muntligt och därför helst uttalar sig i Närmötena.

Växlingen mellan distans- och närkommunikation medför viktiga plusvärden i det gemensamma lärandet genom att det ökar möjligheten till allas aktiva deltagande. De talföra och de pennsäkra kompletterar varandra på ett spännande sätt vilket naturligtvis kan ses som en berikande dimension i god folkbildningsanda. Om man dessutom tänker på att den asynkrona kommunikationen öppnar möjligheter till deltagande också för den som annars genom sina arbetstider eller andra engagemang skulle ha varit utestängd från kursverksamhet, kan man betrakta det flexibla lärandet som ett viktigt uttryck för utvecklingen av demokratin och alla människors medinflytande i samhället.

NUDU

Vad betyder beteckningen NUDU? NU står för Närundervisning och DU för Distansundervisning. Även om vi gärna undviker begreppet undervisning och byter ut det mot lärande, för att sätta deltagaren i fokus och inte kursledaren, väljer vi att använda denna beteckning.

NUDU som begrepp syftar på olika kombinationsformer av NU och DU. Goda kombinationer av NU och DU i folkhögskolan är det genomgående temat för denna rapport och flexibelt lärande när det är som bäst består just i sådana kombinationer.

Balansen mellan NU och DU i en flexibel kurs kan variera. Från mycket NU och lite DU till nästan enbart DU och bara korta avsnitt NU. Variationerna däremellan begränsas endast av vår fantasi. Så här kan det se ut:
nudu2

Att närmöten har goda utsikter att skapa lärande och bildande samtal är många folkbildare säkert överens om. Men tvärtom vad många kanske tror, finns det möjligheter för det levande ordet att få ännu större utrymme då det kommer till flexibelt lärande och särskilt då NU och DU kombineras på ett positivt sätt. Det här är inte självklart
utan det gäller för kursledare att tillsammans med kursdeltagarna vaket och engagerat skapa bra förutsättningar för en sådan utveckling.

Det är lätt att fixeras vid formerna och att fastna i tekniska begrepp. För att en kurs ska bli bra är det viktigaste att den tjänar sina syften och att deltagarna bäst kommer till sin rätt, inte hur NUDU-balansen ser ut. Kursens ämne, gruppens sammansättning, de geografiska förutsättningarna och tidsaspekten kan i varje enskilt fall avgöra vilka som är de bästa proportionerna mellan NU och DU.

Hur slår man då vakt om folkbildningens värden då man lägger in datorstödd kommunikation i kurserna? Här gäller att deltagarperspektivet ställs i fokus. Levande och goda möten kan mycket väl ske på distans. Asynkrona möten kan vara ett bra sätt att underlätta sådana. Eftertanke och reflektion får större utrymme då ett inlägg inte kräver omedelbara svar. Inte bara den repliksnabbe kommer till sin rätt utan även den mer eftertänksamme. Det kan också finnas ett mervärde i att studierna inte bara är knutna till en klassrumssituation utan att lärmiljöerna också får utgöras av hemmet, arbetsplatsen, fritids. och kamratmiljöer. Flexibilitet i tid och rum ger en större valfrihet och öppnar möjlighet för många fler att på allvar ta del i gemensam bildning och gemensamt lärande.

Distanskurser – Flexibelt lärande – NUDU. Begreppen kan verka förvirrande och tolkningarna av dem kan variera. Viktigt är ändå att komma fram till någorlunda samsyn kring ordens betydelse.

Denna rapport handlar om folkhögskolans flexibla kurser och hur man där på ett bra sätt kan kombinera NU och DU. Vi vill envist betona att det viktigaste inte är formerna i sig eller tekniken som används. Vi vill istället mana till fokusering på kvalitén. NUDU-balansen och metodiken i det flexibla lärandet är underordnade kvalitetsfrågan.

Flexibilitet handlar inte bara om frihet i tid och rum; det handlar framförallt om att i denna frihet slå vakt om kursdeltagaren, det lärande samtalet, dynamiken och den utvecklande grupprocessen.

Distans måste inbegripa närhet – även när mötena sker på avstånd. Flexibelt måste betyda utvecklande möten – också när de sker asynkront. NUDU måste medföra att var och en utifrån sina personliga förutsättningar kommer till tals och kan ge sitt bidrag i ett gemensamt lärande.

Kommentera "re:published – "Flexibla begrepp""

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*