re:published – ”Flexibelt stöd”

"HUMBER BRIDGE SUPPORT" CC BY 2.0 by marc falardeau on Flickr"HUMBER BRIDGE SUPPORT" CC BY 2.0 by marc falardeau on Flickr

republishedre:published är en satsning från re:flex där vi återpublicerar material från förr.

Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL, var en myndighet som bland annat gav ut en mängd skrifter för folkbildningens flexibla lärande. Här återpublicerar re:flex delar av det fjärde kapitlet, ”Flexibelt stöd”, från handboken NU DU, skriven av Kiki Bodin och Kenneth Hermansson. Boken kom ut 2005 och var tänkt att underlätta för folkhögskolor att skapa kurser där man väver ihop distansmoment med närstudier. Hela skriften kan du läsa här.

Flexibelt stöd

DU som komplement i långa kurser

nuduGenom FirstClass och Folkbildningsnätet kan vi i dag, även inom NU, skapa konferenser för samtal och diskussion i olika ämnen eller grupper. Elevers olika lärstilar och personligheter innebär att det fysiska mötet ger vissa deltagare fördelar. Med en kompletterande mötesplats på nätet kan detta uppvägas. Redovisningar kan även med fördel förberedas och visas på den virtuella mötesplatsen och på så sätt komma alla till del och inte bara i form av ett inlämningspapper till läraren. Lektionspass kan förberedas och introduceras, exempelvis genom inledande frågeställningar eller uppgifter på nätet. Det kan på många sätt förändra det fysiska mötets innehåll och karaktär då muntliga presentations-, diskussions- eller gruppövningar kan få mer utrymme. Krävs mer tid när lektionspasset är slut lyfts aktiviteten vidare in i det nätburna samtalet. Vi ger på så vis utrymme för den grupp deltagare som behöver tid både att fundera över frågeställningen i sig men också för reflekterande innan svar ges. I kurser med större inslag av distansmoment är det speciellt viktigt att ha möjlighet att få fortsätta en, i det fysiska rummet uppkommen, diskussion på nätet.

Flera kursledare som prövat blandade NUDU-former berättar hur de tydligt ser att deltagare som haft svårt att göra sig gällande i klassrummet vågar mer och tar för sig på ett annat sätt i de nätbaserade studierna.

”Jag tror framför allt att det nätbaserade lärandet gynnar de som är osäkra och de som behöver mer tid till eftertanke och reflektion. Jag tycker mig också ha märkt att några av dessa kursdeltagare efter distansinslagen vågat mer även i klassrummet.” – säger en kursledare.

Fysisk frånvaro

Om läraren av någon anledning inte kan närvara under lektionstid och deltagarna är väl inskolade att använda det virtuella klassrummet blir sårbarheten mycket mindre. Full aktivitet kan råda trots lärarens fysiska frånvaro. Spännande lösningar allt ifrån att läraren samtalar med deltagaren från annan ort till att gästlärare kopplas in i kursens nätmöte gör att vi kan motivera deltagaren till aktivitet även i situationer när läraren inte finns i det fysiska rummet. ”Lärarlösa” lektioner förlorar därmed sin traditionella innebörd. En deltagare som är sjuk eller av annan anledning inte kan närvara fysiskt har på samma sätt goda chanser att ändå vara delaktig i kursen via nätet.

Svenska 2 med distansinslag i närstudierna

På Karlskoga folkhögskola ville man genom försök låta kursdeltagarna i Svenska 2 A+B (Här avses svenska som andraspråk. Red:s anmärkning) arbeta med distansinslag i närstudierna. Målet var dels att deltagarna skulle få möjlighet att träna sin skriftliga förmåga dels att de skulle få en större flexibilitet i studierna. De arbetade i två olika konferenser – en för samtliga deltagare och en för de fem deltagare som studerade på B-nivå.

Anledningen till att de studerande på B-nivån hade en egen konferens var att de hade en ”egen” litteraturkurs. Eftersom svenska 2- gruppen var liten räckte resurserna endast till 60 minuter/vecka för detta. Lektionen var dessutom förlagd till sen eftermiddagstid vilket medförde att deltagarna hade önskemål om att de skulle ha en dubbellektion endast varannan vecka.

Mötesplatsen på nätet

Genom att de hade sin mötesplats på nätet, där de kunde redovisa och diskutera sina arbetsuppgifter, blev det ändå kontinuitet i arbetet. Deltagarna upplevde, trots lektioner varannan vecka, att de hade kontakt både med varandra och med kursledaren. De uppskattade flexibiliteten och iakttagelsen var att de genom de ”synliga” redovisningarna i diskussionerna i konferensen också stimulerade och inspirerade varandra. Fyra av fem deltagare var mycket motiverade och målmedvetna medan den femte inte var lika motiverad och målmedveten men drogs med av övriga i gruppen. De ”bevakade” och stöttade honom så att han också redovisade sina uppgifter.

Nätintroduktion

För att de nya deltagarna i den gemensamma Svenska 2-konferensen skulle få en lugn inskolning, började man med att i februari månad ge deltagarna enkla uppgifter som de skulle redovisa i kursledarens mailbox. Så småningom fick de uppgifter som de skulle redovisa och diskutera. Till en början arbetade de med uppgifterna när kursledaren fanns tillgänglig på skolan så att de lätt kunde nå henne och få stöd och hjälp.

Så småningom fick de genomföra distansuppgifter när kursledaren hade förhinder att närvara vid de schemalagda lektionerna på skolan. Då kom distansarbetet in som en naturlig del. Eftersom flera deltagare redan var förtrogna med arbetssättet blev de ett stöd och kunde hjälpa de elever som var nya i gruppen. Kursledaren försökte dessutom, även om hon var bortrest, att logga in via FirstClass för att se om arbetet fungerade och om någon/några behövde hjälp och stöd.

Samtliga i gruppen var mycket positiva till arbetssättet och tyckte att det var bra att de kunde få arbeta mer flexibelt. Noteras kunde också att flera av deltagarna var stolta över att de använde datorn och ett kommunikationsprogram som verktyg i studierna och de berättade gärna om detta för sina kamrater i andra undervisningsgrupper.

[ … ]

DU som förstärkning

Stöd vid funktionshinder och speciella behov

Ibland finns behov av personlig stödundervisning via FirstClass-kontakt med folkhögskoleläraren. Studerande som är i behov av extra stöd, på grund av olika svårigheter, annat modersmål, social situation eller andra former av studietrösklar kan med hjälp av datoruppkoppling arbeta extra vid sidan av sina hel- eller halvfartsstudier på en folkhögskola. Med DU som förstärkning menas alltså att en kursdeltagare med speciella behov via Internet har särskild kontakt med sin lärare. Ibland hålls kontakt även med kurskamrater genom denna stödmöjlighet.

Elektroniska livlinan

Den elektroniska livlinan började som ett projekt i mitten av 1990- talet. En av de studerande på en folkhögskola kunde i samband med en graviditet inte fullfölja skolåret så som hon planerat. Hon orkade helt enkelt inte åka ut till skolan varje dag och gick därmed miste om en stor del av den gemensamma undervisningen.

Då föddes idén att hon skulle få låna en av skolans nyinköpta bärbara datorer och att man skulle undersöka möjligheten att hon studerade viss tid hemma. Experimentet blev en succé och denna flexibla lösning kom att bli avgörande för elevens fortsatta utveckling. Förutom att hon klarade sina planerade studier blev hon expert på datateknik. Under en tid kom hon att anlitas som datalärare och senare startade hon eget företag inom databranschen.

Projektet fick namnet Den elektroniska livlinan och har sedan kommit till nytta på olika sätt inom folkhögskolans verksamhet. Kursdeltagare som på grund av något handikapp inte helt kunnat tillgodogöra sig studietiden på skolan har via den hemlånade datorn fått ett komplement i sina studier. Det har varit elever som på grund av sjukdom eller annat hinder endast kunna delta på halv- eller deltid i skolans aktiviteter.

Men det har också varit elever med annat modersmål än svenska vilka behövt en extra insats för att snabbare komma in i sitt nya språk och kunna studera vidare. Närvaron och lärandet på skolan har kompletterats med arbetsuppgifter, diskussioner och redovisningar via FirstClass. Direktsamtal, chattande, via FirstClass har varit en metod att träna upp förmågan att snabbt uttrycka sig på svenska.

En bieffekt av denna stödverksamhet är att kursdeltagare som, kanske delvis på grund av sina studiesvårigheter, haft relativt lågt självförtroende extra mycket uppskattat det förtroende man tycker skolan visat genom att låna ut en dator. – Vill skolan och läraren verkligen satsa så mycket på mig? Då måste det finnas hopp om mina möjligheter att lära mig svenska och att studera, har flera resonerat. Så har självförtroendet stärkts och de positiva studieresultaten har varit märkbara.

En av dem som fått sina studier på folkhögskolan kompletterade med den elektroniska livlinan är en kursdeltagare med Aspergers syndrom. Låt oss här kalla honom Leif; i verkligheten har han ett annat namn.

Eftersom Leif inte klarat av att delta i en grupp har han arbetat ensam i ett eget rum på skolan. Varje dag har han haft minst en lärarledd lektion. Han har dessutom deltagit i en distanskurs där han via nätet fått samtala med andra kursdeltagare. Som komplement till denna undervisning har Leif lånat en dator och fått stöd i form av FirstClass och NetMeeting-kontakt med läraren. NetMeeting är ett program som tillsammans med en webbkamera kan användas till enkla videokonferenser. Leif har alltså suttit hemma vid datorn och samtalat med sin lärare med hjälp av mikrofon och hörlurar samtidigt som de båda sett varandra på bildskärmen. Programmet möjliggör också skrivande och tecknande så att kommunikationen kan ske både skriftligt och muntligt. Webbkameran tillåter dessutom, åtminstone i viss utsträckning, att kroppsspråket kommer till sin rätt.

Försöket med NetMeeting har varit särskilt positivt i just denna situation. Att successivt och på distans vänja sig vid att ha mer och mer ögonkontakt med läraren har märkbart stärkt självförtroendet och gett en allt starkare vilja till studier.

Den elektroniska livlinan har varit tydligt positiv för Leif. Hemlånet av en dator med webbkamera var en påtaglig stimulans. Att dessutom få undervisning med hjälp av datateknik och via Internet har gett honom ytterligare motivation att fullfölja studierna. Så här uttrycker han sig i en utvärdering av projektet: Det bästa med Netmeeting är möjligheten att träffas när som helst oavsett plats. Att prata samtidigt som man ser visuellt gör att man kommer ihåg mycket lättare. Vi använder whiteboarden för att förklara saker eller för att redovisa något. Det blir mindre personligt men det är ändå nästan som att träffas.

Afasi

Kursdeltagare som går en afasilinje på Karlskoga folkhögskola, och som kan skriva i någon grad, fick tillfälle att öva sitt skrivande oberoende av tid och rum. De fick därigenom fler tillfällen att praktisera sitt skrivande. En del i träningen var också att skicka e-post.

Afasi är en språklig störning efter en stroke, en traumatisk skada eller tumör. Skadan sitter i vänster hjärnhalva där vi har vårt språkcentrum. Språkstörningen yttrar sig på olika sätt: man kan ha svårt att tala, skriva och läsa i olika grader. För några är det helt omöjligt att skriva, för andra går det hjälpligt, men det tar som regel lång tid för afatikern att formulera sig. Det är svårt att stava, det är problem med att komma på rätt ord och sedan är det ordföljden i en mening – allt detta är problem som afatikern brottas med.

Sju deltagare har, med bland annat stöd av digitalkamera, dokumenterat aktiviteter i en konferens på nätet. Utifrån bilderna har skrivuppgifter formats. Här kan även den som inte kan skriva, skicka en bild och på så sätt berätta om vad han eller hon varit med om.

Försöket att koppla en mer flexibel lösning till kursen uppskattades av både deltagare och kursledare. Den blandade NUDU-formen i afasikursen kommer därför att fortsätta och utvecklas på skolan.

Flera kursledare som prövat berättar hur de tydligt ser att deltagare som haft svårt att göra sig gällande i klassrummet vågar mer och tar för sig på ett annat sätt i de nätbaserade studierna.

Kommentera "re:published – ”Flexibelt stöd”"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*