re:published – Att grupparbeta flexibelt

En grupp fåglar"Group photo...." (CC BY 2.0) by Navaneeth KN on Flickr


republishedre:published
är en satsning från re:flex där vi återpublicerar material från förr.

Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL, var en myndighet som bland annat gav ut en mängd skrifter för folkbildningens flexibla lärande. Här återpublicerar re:flex en del av kapitlet ”Att grupparbeta flexibelt” hämtad ur den tredje reviderade upplagan av antologin folkbildning.net. Texten är skriven av Monica Öhrn Johansson och Kajsa Werner. Hela kapitlet ”Att grupparbeta flexibelt” hittar du här. Hela antologin, som kom ut 2006, kan du hitta här.


Att grupparbeta flexibelt

Många som inte prövat på att vara kursledare på distans tror att det är omöjligt att ha grupparbete i distanskurser. Men det är det förvisso inte. Vi ska försöka redovisa våra erfarenheter och ge exempel från såväl egna som andra kursledares verksamhet. Vi började båda arbeta med distanskurser på Karlskoga folkhögskola år 2000. Hösten 2002 började vi leda baskurser i flexibelt lärande på uppdrag av CFL.

I början tyckte vi att det var litet krångligt med grupparbeten och började därför med att dela in deltagarna i par. Då kunde de lätt kommunicera med varandra i Mailbox. Men senare skapade vi grupprum i form av underkonferenser och tyckte det fanns många fördelar med grupparbete på distans. Vi ska också understryka att vi hela tiden har haft kurser på heldistans – dvs utan fysiska träffar – utom när det gäller baskurserna, som alltid inleds med en tvådagars närträff.

Varför grupparbete?

Man kan ha olika målsättningar, när man genomför ett grupparbete:

  1.  Att skapa kontakt och kommunikation i början av kursen
  2. Att lösa problem
  3. Att söka ny kunskap
  4. Att diskutera djupa livsfrågor
  5. Att skapa debatt
  6. Att använda varandras kompetens för att lösa en uppgift
  7. Att träna konflikthantering
  8. Att utvärdera en kurs

Utgå från närstudierna

Det du gör i närundervisningen kan du nästan alltid göra på distans. Fundera över vilka grupparbeten, som fungerat i närundervisningen! Troligtvis fungerar de också på distans. Instruktionerna blir också desamma i distansundervisningen, och ju tydligare instruktioner desto bättre grupparbeten. Detta är ju, som vi alla vet, mycket viktigt också i närundervisningen.

  • Det är viktigt att skapa ett café, en social träffpunkt även i distanskursen. Ett bra samspel mellan kursdeltagarna skapar både i när- och distanskurserna bra förutsättningar för grupparbeten.
  • Vi brukar inte börja för tidigt med grupparbete i kursen utan ge deltagarna chansen att lära känna varandra i caféet först, ”social interaktion är nyckeln till gruppsamarbete.”
  • Mjukstarta gärna med pararbeten, innan du sätter igång med grupparbeten.
  • Gör från början klart för deltagarna att aktivt deltagande i grupp- och pararbeten är en förutsättning för att man ska få ett intyg efter kursens slut.
  • Om man har en distanskurs med närträffar, så kan det vara bra att ha samma gruppindelning i det första grupparbetet på nätet, som man haft under närträffen.
  • Forskning om gruppsamarbete visar att grupper om 3, 4 och 5 deltagare har en bättre problemlösande förmåga än den bästa individen av ett ekvivalent antal deltagare.
  • ”Samtalsämnet rekommenderas för övrigt vara av den karaktären att det inte finns några rätt eller fel svar, och gärna också gälla något som deltagarna har egna erfarenheter från eller kunskap om.”
  • Ge tidsramar för arbetet! (Tänk på att det krävs mer tid på nätet, deltagarna har olika livssituationer, och kan inte alltid svara omedelbart. Det gäller att även grupparbetet upplevs som flexibelt!)
  • Se till att gruppledare utses. Vår erfarenhet är att arbetet inte fungerar utan gruppledare.
  • Om det är ett längre grupparbete, se till att gruppen lämnar en lägesrapport efter halva tiden.
  • I vissa kurser låter man deltagarna upprätta ett gruppkontrakt, som t.ex. säger hur ofta man ska koppla upp sig i grupprummet.

 Kursledarens roll vid grupparbete

Kursledarens roll är att stödja gruppens arbete, t.ex. genom att puffa på deltagare som inte visat sig i grupprummet. ”Snälla du, gå in i grupprum A – de behöver dig verkligen där!” Denna uppmaning till en kursdeltagare i distansengelska fick effekt direkt! Och generellt kan man säga att det bästa sättet att nå passiva deltagare är via mailbox, och om det inte hjälper via telefon. Ibland kan man få lov att använda den mailadress, som deltagaren uppgett i sin anmälan till distanskursen. En del kollar hotmail oftare än Folkbildningsnätet.

Däremot brukar vi inte läsa gruppens meddelanden. Vi tycker det är viktigt att deltagarna inte känner sig övervakade. Om kursledaren går in och läser och skriver i grupprummet innebär det en styrning av diskussionen. Konsekvensen kan bli att kursdeltagarna i mindre omfattning bygger vidare på varandras inlägg. Däremot ska de alltid känna att de kan vända sig till kursledaren, t.ex. i mailboxen.

Vi tycker för övrigt inte heller att kursdeltagarna ska ha tillträde till varandras grupprum.


Fotnoter

1. CFL ger baskurser i flexibelt lärande för kursledare från folkhögskolor och studieförbund. 
2. Harrasim, 1993, s. 243 ff.
3. Laughlin, Hatch, Silver & Boh, 2006. Se vidare s. 238 i Claes Malmberg, Kunskapsbygge på nätet, Malmö 2006.
4. Eva Fåhreus och Marianne Döös:: Nät och bildning 2–2006 ”Kompetent nätdialog – tankar länkade i digitala samtal”.
5. Gillberg, Gunnar: (2006) Framgångsfaktorer för nätbaserade distansutbildningar s. 90 i Jobring m.fl. red. Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet. Studentlitteratur.
6. Claes Malmberg, Kunskapsbygge på nätet, Malmö 2006. Se s. 241 där Malmberg redovisar de effekter som uppstår när en handledare strukturerar gruppens dialog. Han jämför detta med när en deltagare strukturerar dialogen.


Kommentera "re:published – Att grupparbeta flexibelt"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*