Metaforen och ironin – två betydelsefulla uttryckssätt

Hundar och katter som regnar ned från himlen"Raining Cats and Dogs" CC BY-ND 2.0 by David Blackwell. on Flickr

republishedre:published är en satsning från re:flex där vi återpublicerar material från förr.

Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL, var en myndighet som bland annat gav ut en mängd skrifter för folkbildningens flexibla lärande. Här återpublicerar re:flex en del av det tredje kapitlet, ”Metaforen och ironin – två betydelsefulla uttryckssätt”, från handboken Mailmål, skriven av Ove Rackner. Boken kom ut 2003 och handlar om det speciella språk, mellan den talade dialogen och brevväxlingen, som ”mailmål” är. Hela skriften kan du läsa här.

Metaforen och ironin – två betydelsefulla uttryckssätt

Metaforen och ironin är två vanliga uttryckssätt där ord används i en icke-bokstavlig betydelse. Uttryckssätten lyfts fram här eftersom de bägge i hög grad kan påverka det folkbildande samtalet i en distanskurs. Det är – paradoxalt nog – ibland mycket effektivt att använda ord på ”fel” sätt. När så sker krävs en aktiv tolkningsinsats som förutsätter att läsaren har en metalingvistisk medvetenhet, det vill säga en förmåga att uppfatta ords underliggande budskap eller att märka skillnaden på vad som sägs och vad som avses. Samma förmåga att tolka dubbeltydigheter krävs för övrigt för att förstå och utöva flexibelt tänkande, kreativitet, humor, problemlösning och skapande i allmänhet.

Innehåll och språkligt djup

En metafor fokuserar på innehållet och det språkliga djupet. Samma känsla, upplevelse eller företeelse kan kläs i olika ord på den språkliga ytan. Metaforanvändarens attityd är viktigare än de ord som används! Det märks tydligt vid översättning mellan olika språk. Ett exempel: ”Regnet står som spön i backen” blir på engelska: ”It´s raining cats and dogs”. Den djupare, gemensamma tolkningen av de här två uttrycken blir väl ungefär: Det regnar på ett aggressivt och våldsamt sätt.

Form och språklig yta

Det ironiska uttrycket fokuserar på formen, orden och den språkliga ytan. En ironiker har en ”vass” tunga och gillar att använda spetsiga formuleringar där ordens betydelsenyanser är av avgörande betydelse. Ironi resulterar ofta i ordtvister: ”Så här sa du faktiskt! Vad menar du egentligen med det, va?”

Ett metodtips: Låt deltagarna i distanskursen träna sig på att tolka olika uttryck och samtala om skilda tolkningsmöjligheter. Reflektera även över vad tolkningen säger om tolkaren. Till exempel:

Mail

Från: Kursledaren

Ärende: Tänk om

Till: KreativIT

När du läste följande i ”Ärende”, ovan: ”Tänk om”, vad trodde du att mailet skulle innehålla? Hur tolkade du ”Tänk om”? Berätta !

/ OveR

Man kan tolka rubriken som att mailet erbjuder möjligheter: ”tänk om …”. Eller så förväntar man sig att få en burdus tillrättavisning: ”tänk om !!!” Tolkarens grundläggande attityd av till- eller misstro färgar tolkningen.

Likheter

Metaforen visar på likheter mellan det som sägs och det som avses. Den används ofta för att beskriva eller förklara någonting på ett nytt och överraskande sätt. Till exempel: ”Datorn är som en skrivmaskin”. En dator är naturligtvis mycket mer än en skrivmaskin. Men, som sagt, metaforen intresserar sig för likheter inte för skillnader. Den är en slags verbal dubbelexponering. Ordet är grekiskt: ”metaferei´n”, och översätts: ”att överföra ett bildligt uttryck”. Metaforen har alltid använts i undervisning och i litterära sammanhang. Den används spontant i situationer där man upplever starka känslor och har behov av att formulera något som kan vara svårt att uttrycka på ett logiskt sätt. Den är ett effektivt redskap när man strävar efter generös kunskapsspridning, respekt, förståelse samt konstruktiv och lustfylld utveckling. Den skapar närhet och empati. Den kommer därför mycket väl till pass i en distanskurs.

Motsatser

Ironin visar på motsatser mellan det sagda och det avsedda. Ibland i form av låtsat beröm, till exempel: ”Datorn är ju verkligen en extremt billig skrivmaskin som har fått pappersindustrin på knä!”. Den används ofta för att säga något om talarens attityd som för det mesta är negativ. När ironin förmedlas av en auktoritär person kan dess inneboende dubbla budskap skapa förvirring och rädsla och till och med psykiska problem hos en osäker person. En ironisk talare vill uppfattas som distanserad (!) till den aktuella frågeställningen, ett intryck som förstärks på ett påtagligt sätt i en distanskurs. Genom att inte visa något personligt känsloengagemang vill ironikern framstå som en person som har full kontroll över situationen. Ordet ironi kommer från grekiskans eironei´a och betyder ”förställning”. Några andra uttryckssätt i samma genre är: satiren (ett kvickt hån), sarkasmen (en spydighet), cynismen (ett känslokallt yttrande) och provokationen (en utmaning). Ironi används provocerande och får i en samtalsgrupp ofta en additiv effekt; tempo och röstvolym ökar i motsatt förhållande till kunskapsbyggande. Om man har skrivit en insändare i affekt och sover på saken innan man postar den, stryker man ofta sina egna ironier innan man sänder iväg den. Ironiskt mailmål bör undvikas. Deltagare kan uppleva ironin kränkande och tystna. I värsta fall blir resultatet kursavbrott. Ett mail produceras och sänds som regel snabbare än ett brev, man hinner inte ”sova på saken”. En skrivare som sitter ensam vid datorn kan lätt glömma att det är flera

Trovärdighet

Självironi kan vara gångbar; bättre att skratta åt sig själv än åt andra! Men om talaren ständigt döljer sig bakom en ironisk mask förstärks känslan av distans. Jämför även med provokationen: när man läser en provokativ text uppfattar man som regel att det är en skillnad på vad som skrivs och vad som avses. Det finns dock en risk för att en provokativ talare i längden upplevs som mindre trovärdig. Detsamma gäller den taktiskt begåvade mailaren; mailmå- lets transparens får taktikern att framträda i ett avslöjande ljus.

Virtuell arbetsmiljö

En vanlig orsak till stress och arbetsrelaterad olust är att man upplever att man inte har kontroll över sin situation; att man inte hittar sin roll i ett visst sammanhang. Det är särskilt lätt att missförstånd och osäkerhet uppstår när man har sina arbetskamrater på distans. Osäkerheten kan motverkas av att man skapar ett lag av distansarbetare på arbetsplatsen; en grupp för utbyte av distanserfarenheter.

En läsare med distanskompetens (innebär ej: ”som kan hålla distansen” utan ”som har empatisk förmåga”), litar till sin förmåga att läsa mellan raderna och uppfattar ibland vid ironiskt språkbruk att ”här är det något som ej står rätt till med avsändaren” (läs mer om distanskompetens under rubriken ”Sammanfattande reflektioner”).

I närundervisningen uppstår ibland en gruppjargong som för en nytillkommen gruppmedlem kan vara svår att tränga igenom. Detsamma kan naturligtvis hända i distansundervisningen. För den nytillkomne distansdeltagaren är det svårare än för en deltagare i närundervisning att upptäcka de band som binder samman dem i gruppen som träffats tidigare. Även denna process är fördröjd, liksom andra relationsskapande processer i distansundervisningen. Gruppjargongen kan av den oinvigde uppfattas som hetsig och fragmentartad, den inbjuder inte till delaktighet. Något för kursledaren att tänka på!

Avhopp

Om en deltagare uttrycker sig ironiskt eller kränkande bör man som kursledare reagera så snabbt som möjligt för att avstyra avhopp. Det kan dock vara svårt att hinna reagera i tid eftersom det som regel dröjer innan deltagare signalerar att de påverkats negativt av den ironiska stilen.

Slutsats: Mailmålssamtalet stimuleras av metaforen och hämmas av ironin.

/Ove Rackner

Kommentera "Metaforen och ironin – två betydelsefulla uttryckssätt"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*