Karlskoga folkhögskola kopplar samman nät och klassrum

"joined together" (CC BY-NC-ND 2.0) by laszy"joined together" (CC BY-NC-ND 2.0) by laszy

Re:flexredaktionens Mathias Anbäcken tog kontakt med Elaine Lindblom, rektor, och Elisabeth Isaksson, lärare, på Karlskoga folkhögskola för att prata om den satsning som skolan gör på flexibelt lärande och nätpedagogik.

Mathias: Hur startade er satsning på ökade IKT-inslag?

Elaine Lindblom

Elaine Lindblom

Elaine: Vår IKT-resa började för länge sen. Vi har haft distanskurser sedan länge och är medlemmar i samarbetsorganisationen Nätbildarna. Flera av våra lärare har också gått grundkursen i flexibelt lärande.
Men över åren fick vi färre distanskurser och kände också alltmer att vi måste jobba mot tydliga mål så att inte slumpen avgör var vi hamnar. Vi kände också att vi också måste utveckla teknikinslagen i klassrumsundervisning.
Och för att då börja i rätt ände och för att förankra arbetet hos hela personalen tänkte vi att vi måste göra en seriös förstudie. Den fick Elisabeth i uppdrag att göra.

Mathias: Hur gick förstudien till?

Elisabeth: Jag började med att leta goda exempel. Alltså, man kan inte ställa sig utanför det här som skola. Och oavsett vad det handlar om för kurs måste den nya tekniken in, så jag ville ha in många olika goda exempel från många olika håll.

Elaine: Vi ville också ta in skolans eget kunnande, t.ex. från fritidsledarutbildningen på distans och våra nätbildarkurser. För vi har stor kompetens på det här området, men inte lyckats att sprida och inspirera inom organisationen.

Mathias: Berätta mer om förstudien!

Elisabeth Isaksson

Elisabeth Isaksson

Elisabeth: Den gäller alltså hur man kan få in datorer, nät och flexibelt lärande på våra klassrumsbaserade kurser för att bli mer fria i tid och rum.  Vi har haft en del sådant tidigare också, jobbat med virtuella klassrum. Sedan har det vidareutvecklats lite smygande, t.ex. med facebook-kontakter och mail med deltagare. Och så skapades det facebookgrupper för olika klasser, och det ökade nästan automatiskt.

Elaine: Men utvecklingen har inte har byggt på en medveten samsyn. De enskilda initiativen har funnits, men inte samsynen, så det var också en orsak till att vi ville sätta upp mål och planera.

Elisabeth: Samsynen är viktig, för många bra initiativ kan annars rinna ut i sanden.

Mathias: Varför vill ni göra den här förändringen?

EIisabeth: De möjligheter som finns. Nätet är så stort med så mycket bra material som redan finns och det blir naturligt att få in det. Men det är också en demokratitanke. Deltagare som har sjuka barn, jobbar eller mår dåligt har också rätt att få vara med.
De som inte kommer till sin rätt i fysiska miljöer kan också få större möjligheter när man får in nätinslag. Olika arenor är viktigt.

Elaine: Det är en demokratifråga och det ligger i vårt uppdrag att göra våra studerande digitalt delaktiga. Vi som skola vill också utvecklas och det här är en vital del i hur samhället utvecklas just nu. Samhällsfunktioner och kommunikation och samarbete på nätet ökar och där vill vi vara med. Det handlar om pedagogisk utveckling och det handlar om att rusta våra deltagare. Vi tror vi lyckas bättre i vårt uppdrag på det här sättet.

Mathias: Var ligger ni nu i planeringen?

Elaine: Utifrån förstudien har vi tagit fram en handlingsplan som nu är ute på lite ”internremiss”. Det vill säga alla i personalen har tillgång till den och vi ska mötas om några veckor för att spika hur handlingsplanen ska se ut inför hösten 2014.

Mathias: Kan ni bjuda på något smakprov ur handlingsplanen?

Elaine: Ja, det är en fortbildningsdag inplanerad och sen ska flera lärare gå grundkursen i flexibelt lärande.

Elisabeth: Sedan ska vi börja med flexibla inslag på allmän kurs, fast vi ska ha en eller två pilotklasser där vi drar på lite mer med det här. Och så efter hand ska vi öka på med fler klasser och fler flexibla inslag.

Elaine: Alla lärare och klasser på allmän kurs ska dock prova på flexibla inslag under läsåret, men vi har en eller två klasser som ska gå i bräschen. En viktig del blir också att vi jobbar med utbyte mellan de olika kurserna.
Det är viktigt att deltagarna ska få en bra introduktion så att det känns självklart. Varje klasslärare ska kunna ha den introduktionen, det ska inte krävas en it-tekniker.

Mathias: De här flexibla inslagen på allmän kurs. Vad kan de komma att bestå av?

Elisabeth: Vi ska förbereda, diskutera och redovisa saker på nätet. Det ska inte enbart vara en informationscentral utan vi vill ha ett levande nätklassrum. Klassrumsverksamheten ska har två arenor och ska till exempel kunna diskutera frågor som förberedelse till nästkommande lektion på nätet likaväl som i klassrummet.

Mathias: Ser ni några svårigheter eller utmaningar?

Elisabeth: En av de stora utmaningarna är att det inte ska ses som ett extrajobb för lärare och studerande att kolla av det virtuella klassrummet, utan att det ska ligga naturligt att man kollar in vad som händer.
Vi måste få in en rutin att hänvisa till nätet istället för att upprepa informationen muntligt och så, och att man ser till att det händer saker på webben hela tiden.

Elaine: Några lärare ser att finns en risk att vi tappar deltagare som inte kommer att klara det här.

Elisabeth: Jag ser inte riktigt den risken.Jag kan se en risk att tappa de som även i närklassrummet har svårt att få saker gjorda, i ett virtuellt klassrum blir det ju också så uppenbart om man har gjort något eller inte. Men jag ser inte risken att det här skulle bli svårare/tyngre för de med läs- och skrivsvårigheter. Tvärtom, har man t.ex. läs- och skrivsvårigheter kan man utnyttja detta med flexibla inslag. Man blir inte beroende av en lektionstid på samma sätt och man kan lyssna istället för att läsa. Man kan spela in sig själv och ”infoga röst”. Det är mer en möjlighet än ett hot att jobba med ny teknik. Jag hoppas på att vissa hittar lösningar och att det sprider sig som ringar på vattnet.

Elisabeth: För att det här ska bli så bra som möjligt måste vi också konsekvent titta på målen, och det måste vara återkommande att man utbyter erfarenheter.

Elaine: Ja, det måste vara ganska täta uppföljningar.

Mathias: Var är ni ett år från nu? Förhoppningar?

Elaine: Att satsningen har upplevts positivt av både deltagare och lärare och att den pedagogiska ”nyttan” är tydlig och självklar.

En förhoppning är också att vi har en större kapacitet på tekniksidan. Vi har inte plattor och datorer till alla än, men vi ska börja öka det successivt. Vissa kurser har dator en-till-en redan idag, till exempel SFI, men vi ska utveckla det och även förbättra våra uppkopplingsmöjligheter. Sen hoppas vi förstås på att handlingsplanen i övrigt förverkligas. Vi ska utvärdera den såväl i januari och juni 2015 och – vid behov – arbeta om den.

Kommentera "Karlskoga folkhögskola kopplar samman nät och klassrum"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*