Jenny, Aidan och Judith – om boksamtal i Kristianstad

Människor som pratar”Blå kommunikation” av Maja Larsson CC BY 3.0 på http://knyckenilluku.se

Jag är förväntansfull. Det handlar om lässtrategier och läsutveckling på gymnasiet när Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad, håller föreläsning. Det är samma nivå som många folkhögskolestuderande studerar på. Många av hennes elever – likt folkhögskolans – har svårigheter med läsning och skrivande. Lägg till att Jenny Edvardsson är en lika grundad och kunnig pedagog som okonstlad föreläsare. Man vill inte missa ett andetag.

Konkreta tips utlovades i underrubriken till seminariet. Jag gissar att några kommit för att hitta sin digitala quickfix. Kanske blev de snopna. För Jenny Edvardsson, Guldäppletfinalist, jobbar utifrån en metodisk och pedagogisk grund där människan kommer först.

– Undervisning handlar om att skapa goda relationer, säger hon. Då kan man göra underverk.

Så berättar hon om hälsningsritualen på morgnarna. Hennes elever går Bygg- och anläggningsprogrammet. De är totalt 51 stycken, 15-18 per årskull, enbart pojkar. Flera har dyslexi, problem med läs- och skriv, adhd, koncentrationssvårigheter. Några har inte svenska som modersmål, men är ”duktiga” vilket kan visa sig vara en alltför grund bedömning. De har inte de fördjupade kunskaperna. Läshastigheten ligger på 62 – 250 ord per minut (”normalt” mellan 175-250 ord). Hela Stanine-skalan finns representerad mellan 1 och 9.

– Det är svårt att få igång diskussioner om man inte hittar sätt att göra alla delaktiga, trots så olika förutsättningar, säger Jenny. Var och en behöver delta på sina egna villkor, men tillsammans med övriga i klassen. Delta är inte samma sak som delaktighet.

När det gäller teorier och inspiration för sitt arbete nämner hon Aidan Chambers och Judith A. Langer. Hon nämner också John Hattie, Dylan Wiliam, Siv Strömquist och James Nottingham. Tillräckligt för att samla ihop till en läskurs för vem som helst som vill fördjupa sig i lästeorier och metoder. Hon nämner också Barbro Westlund och Richard Widmark med projektet ”En läsande klass”. Där finns gott om material och lärarhandledningar för yngre barn. Jenny har anpassat och gjort om för dessa betydligt äldre elever.

Från Aidan Chambers kommer tipsen om hur man kan samtala om skönlitterära texter. Fyra olika punkter bildar stomme: gillar, ogillar, frågetecken och mönster. Chambers ”Tell me …” som samtalsöppnare har blivit ”Jag undrar …” på svenska.

– Man förstår inte en text förrän man har samtalat om den.

Jenny punktar upp viktiga faktorer:

  • Återkoppling och delaktighet. Var en tydlig ledare. Skapa och ge struktur. Ha koll på dina studerande. För egen del lägger Jenny ut allt som ska göras på sin blogg, alla moment, så att alla kan se i förväg vad det kommer att handla om. Hon modellerar, visar därefter vad de studerande själva ska göra. Det handlar om att lära sig lära.
  • Processorienterad undervisning är en nyckel. Hur utvecklas eleverna, hur stödjer läraren bäst? Det går att jobba med processtanken i allt man gör och i flera steg. Återkoppling är nödvändig under resans gång för att eleverna ska känna att de har förstått.
  • Högläsning i klassrummet. Läsning sker i flera steg. Hon läser själv högt för eleverna. De får läsa för varandra eller de kan lyssna på inlästa texter, som exempelvis ur det textskafferi som finns i Spotify. De som har får också använda Legimus inläsningstjänst. Appen läser upp vad som står i en digital text och som är ett hjälpmedel från Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).
  • Hon jobbar också med novellsamtal enligt Aidan Chambers. I det fallet använder hon Novellix förlags utgivning. I små häften om 20-40 sidor ger man ut noveller ”to go”, allt från klassiker till nyskrivet. Inget oöverstigligt omfång, men med innehållsmässig kvalitet och möjligt att samtala om. Behändigt format dessutom, går fint att stoppa ned i bakfickan och ta med utan att avslöja sig för mycket. Skolans bibliotekarie finns med i allt strategiskt arbete.

Jenny sammanfattar Judith Langers idé om vad som händer under läsningen av skönlitterära texter: orienteringsfas, förståelsefas, återkopplingsfas, översiktsfas – när man läser en text finns man i den, men hoppar in och ut. I återkopplingsfasen – reflekterar läsaren lite djupare, gör paralleller till det egna livet. Översiktsfas – här blir det möjligt att analysera på olika plan utanför sig själv.

Elevernas tankar får styra samtalet. Läraren sållar inte och bromsar inte. Det de säger skrivs på tavlan.

–  Det går att ha höga förväntningar. Trots svaga prestationer, därför att de kan utvecklas. Man måste våga ha höga förväntningar, understryker hon.

Välj litteratur som passar grupp och individer: romaner, noveller, sakprosa, nyskriven litteratur – klassiker, bilderböcker – sagor. Det finns inget angivet i några styrdokument vad som ska läsas. Men boksamtal ska vara meningsfulla för dem som läser.

Jennys läsprotokoll, mallar och lässtrategier finns att hämta för vem som vill på hennes blogg Jenny på Wendes. Till sin hjälp har hon Venndiagram, tabeller, tankekartor, digitala verktyg som popplet och lucidchart. Hon använder också entrance pass och exitpass med postitlappar. Röstningar, enkäter och handuppräckningar, mentimeter och surveymonkey.

Till oss kollegor hälsar hon: läs böcker, följ poddar, bloggar, recensioner, wendespodden på soundcloud, ta hjälp av varandra och av bibliotekarien.

Hon jobbar med, inte mot, i en kombo av olika kunskaper om lärandet.

/Elisabet Norin

http://jennypawendes.blogspot.se/

www.legimus.se MTM:s tjänst för uppläsning av text i olika medier. Finns som app för både apple och android.

http://dagensbok.com/2007/06/09/judith-a-langer-litterara-forestallningsvarldar/ – Om Litterära föreställningsvärldar, av Judith Langer.

Kommentera "Jenny, Aidan och Judith – om boksamtal i Kristianstad"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*