Under hösten 2016 publicerar Re:flex en serie artiklar med aktuella ämnen av Stefan Pålsson. Stefan är verksam som frilansskribent med fokus på samhällsutvecklingen och vad den innebär för utbildning och lärande. Han har ett internationellt perspektiv och intresserar sig både för aktuella teman inom utbildningspolitiken och för hur den dagliga verksamheten utvecklas och förändras. Här kommer första artikeln som presenterar George Siemens.

I dagens samhälle lever många av oss ständigt uppkopplade, omgivna av ett digitalt medieflöde som är igång sju dagar i veckan, dygnet runt. Internet börjar närmast likna ett slags globalt nervsystem utanför kroppen som allt fler blir en del av. Tankeverksamheten äger inte längre enbart rum i våra egna huvuden. I en växande grad skapas och omskapas våra tankar och funderingar genom en ständig interaktion med andra människor över Internet. Samtidigt sker en snabb utveckling inom maskinlärande och artificiell intelligens, och inom något decennium kommer sannolikt en rad samhällsfunktioner och arbetsuppgifter att automatiseras.

Förändringarna sker snabbt och är av en övergripande karaktär. Stora delar av det som vi är vana vid i livet och tillvaron är på väg att förändras eller försvinna. Den kanadensiske lärandeforskaren George Siemens menar att vi ägnar för mycket tid åt att fascineras över hur samhället utvecklas och förändras av digitaliseringen. Istället borde vi fokusera mer på vad allt det här betyder för oss, och hur vi själva kan påverka och förändra den pågående utvecklingen.

George Siemens brukar säga att hans forskningsintresse kan sammanfattas i en problemställning: Vad innebär det egentligen att vara människa idag? Till den kan man addera en rad olika preciserande följdfrågor, till exempel: Hur förändras vi som människor av den digitala utvecklingen? Vilka kunskaper och förmågor krävs för att fungera i samhället och för att dra nytta av teknikutvecklingen i vardagen? Vad betyder digitaliseringen för utbildning och undervisning? Hur skapar vi ett mänskligt samhälle som främjar allas välmående?

George Siemens var tidigare verksam vid Technology Enhanced Knowledge Research Institute på Athabasca University, som är beläget i den kanadensiska provinsen Alberta. Under sin tid här var han delaktig i formulerandet av konnektivismen, ett socialt och konstruktivistiskt grundat perspektiv på undervisning och lärande som utgår ifrån dagens digitala nätverksamhälle och hur det ser ut och fungerar. Han var också med om att skapa begreppet och företeelsen MOOC – öppna kurser över Internet där alla lär av varandra och skapar kunskap tillsammans.

Numera är George Siemens chef för LINK Research Lab vid University of Texas at Arlington. Bokstavsförkortningen LINK står för Learning Innovation and Networked Knowledge. Här undersöker han tillsammans med sina kollegor hur kunskap skapas och delas i ett digitalt samhälle och hur teknikutvecklingen kan användas för att se till att alla studerande ges möjlighet att lyckas med sina studier.

Det framväxande forskningsområdet learning analytics – som fortfarande är i ett tidigt stadium – är en viktig del av det här arbetet. Med andra ord analyseras den information som skapas när de studerande använder digitala lärresurser och interagerar med varandra över nätet. Den här informationen ska sedan användas löpande för att utveckla och anpassa undervisningen efter de studerandes olika förutsättningar och behov.

Maskinlärandets och automatiseringens konsekvenser för arbetslivet och för människans roll och funktion, samt framtidens utbildning och undervisning är andra viktiga områden som forskarna på LINK Research Lab fäster blicken på. Det finns mycket som pekar på att vi sannolikt är den sista generationen som är smartare än den teknik som omger oss. Därför menar Siemens och hans kollegor att det behövs ett bredare perspektiv på utbildning och lärande. Det är inte särskilt meningsfullt att enbart lägga vikt vid sådant som maskinerna gör bättre. Istället är det avgörande att vi betonar de sociala och mellanmänskliga förmågor som gör det möjligt för oss att tillsammans skapa ett bättre samhälle.

Det traditionella målet och syftet med undervisning och lärande är att vi ska lära oss att förstå världen och att vi ska tillägna oss den etablerade kunskapen inom centrala ämnesområden. Detta kommer naturligtvis även att vara viktigt framöver; utan en förståelse av hur världen hänger ihop lär vi inte komma särskilt långt. Men det gäller att inse att det inte räcker, menar George Siemens.

Vi måste alla tillägna oss ett systematiskt och mer vetenskapligt arbetssätt för att hantera livet och tillvaron i ett komplext samhälle där hela världen kopplas samman. Lärandets mål kan inte avgränsas till att kunna minnas och återge kunskap på egen hand, påpekar George Siemens. Det blir allt viktigare att kunna lära av varandra och skapa ny kunskap tillsammans med andra människor och med hjälp av de möjligheter som teknikutvecklingen skapar.

Annars blir det svårt att hantera den ständiga förändringen och att lösa de oväntade problem som hela tiden uppstår i samhället. Här har pedagogiken och didaktiken en hel del att ta tag i. De utmaningar som samhället står inför ligger framför allt på det mänskliga planet, konstaterar George Siemens. Det handlar inte främst om att skapa en starkare ekonomi, utan om att skapa en mänskligare ekonomi och ett mänskligare samhälle. Ett samhälle som inte uppmärksammar och strävar efter att utveckla människans välmående riskerar att drabbas av allvarliga problem.

Välmåendet är sannolikt en av de bakomliggande faktorer som har störst betydelse för vår förmåga att lära och att utvecklas. Undervisning och lärande handlar i hög grad om att utveckla hjärnan och dess förmåga. Men för att vi ska nå ända fram, måste undervisningen även vända sig till hjärtat, menar George Siemens. Det är “de mjuka förmågorna” som gör det möjligt för oss att lära av varandra och att utveckla och förändra världen tillsammans.

Stefan Pålsson

---

NKUL 2016 – Plenum med George Siemens (en föreläsning i våras som texten till stor del bygger vidare på)

 

Overview of connectivism – Dr George Siemens