Det var länge sen du hörde av dig!

Ett brev"Letter" CC BY 2.0 by K P on Flickr

Hur jag än gör blir det fel. Skrev vår, då väldigt håglösa, ordförande i bostadsrättsföreningen. Han har att tampas med en kassör som inte bor i föreningen men som ska ha kvar sin parkeringsplats. Men den här texten handlar inte om konstiga kassörer, den handlar om antagningsproceduren till vår skrivarkurs och där känner jag ibland samma trötthet som stackars ordföranden. Hur vi än gör blir det liksom aldrig bra.

Senaste terminerna har inte antal sökande varit något problem, tvärtom, problemet är att få folk att stanna kvar på kursen, men där finns också problem i själva antagningen.

Vi har varianten där vi ringer alla sökande. Vi har varianten där vi inte ringer alla sökande. Vi har försökt vara ute i väldigt god tid, någon annan gång stressat nära inpå terminsslut. Långa utdragna antagningsprocesser tycker vi inte om utan vill göra det koncentrerat under hyfsat kort tid. Hur som helst, det blir liksom aldrig riktigt bra.

Först och främst gör det sig inte riktigt att jämföra antagningen till en särskild kurs, som vår skrivarkurs, med antagningen till allmän kurs. Antagningen till allmän kurs baseras ofta på deltagare som redan finns på skolan. Deltagarna som söker till allmän kurs har också ett mer konkret mål i sikte (behörigheter) än vad som är fallet med bildningen på särskild kurs.

Många av de som söker vår skrivarkurs söker antagligen en hög med andra kurser. Det kan vara allt från andra kurser på folkhögskola till universitetsstudier i Uppsala. Det är bra att folk söker till utbildningar. Och här kommer vi fram till det jag undrar över.

Hur handskas sökande med alla sina ansökningar när den tolfte ansökan på fem dagar just gått iväg? Finns det någon koll på var och vad ansökningarna gått till?

Många gånger verkar kollen vara dålig. Det drabbar vår process, vi får inte svar i tid, ibland får vi inte svar alls. Ska vi hårddra det hela är det inte antalen avhopp som är knepigt, det är att många inte hör av sig. Många gånger får vi maila eller ringa för att få klarhet i om vederbörande verkligen ska gå kursen.

Unga, engagerade, såväl som äldre intresserade söker åtta kurser till vårterminen 2015, kommer in på fem, av dom fem väljs en, men det innebär inte att de blir aktuellt att höra av sig till de andra fyra trots att ens plats kan gå till någon annan. Man hoppas att saker och ting ska lösa sig.

Vi antar och lämnar de antagna besked om detta och säger; det är viktigt att ni bekräftar er antagning, vi har fler sökande än vad vi har platser på kursen. Ganska omgående ramlar det in en drös bekräftelser men en femtedel säger ingenting. Hallå. Ganska snart börjar vi maila, ringa, lämna meddelande, sms:a.
Hallå.
Var är ni någonstans? Hör av er!

Jan Altsjö

Kommentera "Det var länge sen du hörde av dig!"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*