Det flexibla lärandet och formativ bedömning

Professor John Hattie. Foto av Bengt Lennarsson (CC BY-NC-ND 2.0) på Flickr.Professor John Hattie. Foto av Bengt Lennarsson (CC BY-NC-ND 2.0) på Flickr.

Elisabet Norin skriver om det flexibla lärandet och formativ bedömning. Re:flex har tidigare publicerat en artikel om formativ bedömning. Den hittar ni här.


”Creativity is not a talent. It is a way of operating.”

John Cleese

Folkbildningsrådet skärper sina krav på folkhögskolans flexibla lärande. Samtidigt blåser nya pedagogiska vindilar. Dagens samhälle är komplext, i ständig förvandling, ekonomin styr mer än någonsin. Går det att hantera alla parametrar? Kan vi använda nya pedagogiska idéer inom det flexibla lärandet?

Folkbildningen har en historisk progressiv bakgrund. Det borde vara möjligt att gemensamt hitta fram till nödvändiga reformer. Men vår ställning är numera annorlunda. Folkhögskolan är inte längre en oppositionell och okonventionell aktör utan en del av det allmänna utbildningssystemet. Vi är tvungna att förhålla oss till de kriterier som fastställs för att få stöd för vår verksamhet.

Reglerna för det flexibla lärandet har blivit tydligare. Det känns viktigt i det trevande samtalet om och utvärderingen av det för folkbildningen nya sättet att arbeta. Vi är alla intresserade av att behålla en hög kvalitet.

Styrdokumenten lämnar till varje folkhögskola att själv forma sin verksamhet. Friheten ska främja kreativitet, nytänkande och flexibilitet. Man säger tydligt att olika lärformer ska erbjudas och att man bör erbjuda flexibla studieformer för att nå studerande med olika behov.

Ny forskning

På var och varannan lärares läppar finns numera begreppet formativ bedömning, som samlats av den nyzeeländske forskaren John Hattie i Visible Learning (Synligt lärande för lärare, Natur&Kultur, 2012).

Enkelt uttryckt handlar formativ bedömning om att synliggöra vars och ens lärprocesser. Lärarens förståelse för och insikter i elevens förmåga att själv förstå vad som ska läras och hur det ska gå till, är ingången.

Läraren nyckelperson

Forskningen visar att formativ bedömning ökar elevernas ansvar och aktiviteter för lärandet. En delaktig och engagerad elev blir sin egen självgående drivkraft med stöd av sin lärare.

Läraren blir en nyckelperson i utvecklingen. Önskeläraren kan ”utmana eleverna precis på gränsen till vad de förstår nu och se vad som är nästa steg i deras utveckling. De är också bra på att relatera socialt med eleverna, att skapa förtroende och tillit som en grund för lärandet. Och det här gäller inte bara enskilt med eleverna, de lyckas också skapa ett bra socialt klimat. Dessutom har de fördjupade kunskaper om undervisning och lärande som de integrerar med sina ämneskunskaper”, enligt Jan Håkansson, utbildningsforskare på Linnéuniversitetet, Växjö. Håkansson har översatt och bearbetat idéerna i Visible Learning till svenska.

Eleven som jobbar utifrån formativ bedömning får med sig kunskaper om hur han/hon lär bäst, vilka olika metoder och knep som lönar sig – helt enkelt förståelse för sina egna inre processer. Det ställer givetvis nya krav på läraren.

Faktakunskaper om fraktaler, Ouagadougou eller preteritum och annat vi traditionellt testar vid vissa tidpunkter, (i så kallad summativ bedömning), blir biprodukter av en ökad personlig medvetenhet om hur lärandet går till. Det, i sin tur, blir själva huvudpoängen.


”Wallpaper Fractal Fraktal 3” CC BY NC-SA by Wanderlinse on Flickr

Genomsynlighet

Också flexibelt lärande ska ”präglas av folkbildningens kännetecken”. Det är en försiktig formulering som backas upp något av ”samma möjligheter till gemensamt lärande och pedagogiskt stöd som den skolförlagda verksamheten”. Folkbildningsrådet talar också om större krav på ”en genomarbetad kursplanering och dokumentation”. En välkommen genomlysning och synlighet av vad som sker under kurstiden, helt enkelt.

I nuvarande form bygger mycket av samspelet mellan lärare – elev och elev – elev i en distansutbildning på dokumentation av olika slag, skriftlig såväl som visuell. Att praktiskt tillämpa formativ bedömning – dvs tala mycket om metoder, kreativitet, personlig utveckling och systematiskt ge deltagare både min personliga spegling och uppmuntra det kollaborativa arbetet är inget stort steg.

Överlappande tankegods

Om vi så lägger idéerna om formativ bedömning intill de krav vi har från Folkbildningsrådet blir ett intressant och överlappande tankegods synligt. Hatties poäng: att arbeta med individens förståelse och utveckling är vi inom folkbildningen vana vid. Att möta människor där de befinner sig, stötta och uppmuntra och synliggöra är vår vardag. Det har vi gjort i alla tider.

Än tydligare blir det om vi tittar på faktorerna för det sammanfattande studieomdömet som ges till studerande på allmän linje. Avsikten är att bedöma elevers studieförmåga. Innehållet avslöjar djupt grundade värderingar som genomsyrar hela folkbildningen:

  • Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa
  • Förmåga till analys, bearbetning och överblick
  • Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier
  • Social förmåga.

Med fokus på en lärarroll à la formativ bedömning, kan man istället använda listan ovan som en kravlista för en skicklig och funktionell lärare. Det här är vad som krävs av oss, inom som utom det flexibla lärandet.

Glädjande paradox

Formativ bedömning är besläktat med redan välbekanta arbetssätt, ”folkbildningens kännetecken”.  Glädjande för alla flexibla pedagoger som både vill excellera i sin lärarroll och samtidigt ställa sig själv åt sidan i ett stödjande sammanhang. En trevlig paradox.

/Elisabet Norin

 

Kommentera "Det flexibla lärandet och formativ bedömning"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*