Allmän kurs på distans – nätverksbygge bland folkhögskolor

Ett spindelnät"Dewy Decor" CC BY-NC 2.0 by Julie Falk on Flickr
Mötesskylt vid Biskops Arnö folkhögskola

Pedagoger och skolledare möttes på Biskops Arnö folkhögskola

På Biskops Arnö folkhögskola möttes i slutet av mars 2015 fjorton representanter för åtta svenska folkhögskolor. Diskussionsämnet och den gemensamma nämnaren för de två dagarna var allmän kurs på distans. Tanken var att utbyta erfarenheter, ge varandra tips och bilda nätverk. Dagarna var mycket uppskattade och ett nytt möte planeras i Kristinehamn om ett år. I denna artikel sammanfattar re:flexredaktionens Mathias Anbäcken de två dagarna.

Vad vi pratade om

Hur blir distanskurser folkbildningsmässiga?

Frågan ställs ofta av de som inte själva bedriver distanskursverksamhet. De som fortfarande tvivlar och inte har sett vad distanskurser på folkhögskola kan vara. Deltagarna var eniga kring detta.

Det går även att vända på frågan: hur kan man få folkhögskolekurser som bedrivs i lokaler att bli folkbildningsmässiga på samma sätt som distansfolkhögskolekurser? Mötesdeltagarnas erfarenhet var att individerna blir mer sedda av pedagogerna, att samtalstonen är bättre och att alla får komma till tals på distanskurser. Hur kan man överföra sådana saker till de fysiska folkhögskolekurserna?

En distanskurs blir inte folkhögskolemässig av sig självt. Man måste gå in i verksamheten – precis som med andra kurser – med ”rätt” intentioner. Avgörande incitament för att börja med distanskurser på folkhögskola bör vara pedagogik och demokrati, inte ekonomi. Man måste också vara beredd att lägga resurser och att ständigt arbeta med utveckling av kurserna.

Samtalsklimat

Samtalen på distanskurserna avgör i mångt och mycket hur folkbildningsmässig en kurs blir. Men hur främjar man samtalsklimatet på nätet? Det sköter sig inte självt. Metasamtal kring kommunikation bör ständigt finnas.

Man kan också få mer mätbara indikationer på om ett samtal varit bra eller inte på en distanskurs. Man kan titta på mängden inlägg, men också gå tillbaka till det som sagts i efterhand för att utvärdera och inte bara gå på ”känslan” kring hur ett samtal varit. En fördel med distanskurser är att allt som sagts sparas, och det kan man utnyttja för att utvärdera och utveckla kurserna.

Ett tips från Hola folkhögskola var att man kan göra deltagarna ansvariga för viss kommunikation, till exempel i det digitala caféet (dela matrecept eller temasamtal som ”vad innebär det att vara modig?” med mera).

Andra exempel som kom fram var att man kan göra ”God morgon-hälsningar” med videomaten, bjuda in onlinedeltagare till spontana videomöten eller arbeta med veckobrev som tittar såväl bakåt (vad har vi gjort?) som framåt (vad kan vi göra bättre?).

Fördelar och nackdelar med allmän kurs på distans

Vad finns det för fördelar och nackdelar med allmän kurs på distans? Det rådde samsyn bland mötesdeltagarna kring vissa påståenden, som till exempel att samtal och diskussioner lämpar sig väl för nätmiljön. Fler kommer till tals, ingen kan avbryta och det finns tid för eftertanke. Deltagarna på distanskurser tenderar också att bli mer ansvarstagande. Flera vittnade också om att man som pedagog faktiskt ofta kommer närmare deltagarna på distans.

I andra frågor var man mer oense, som till exempel om vissa ämnen lämpar sig mer eller mindre bra för distansstudier och huruvida närvaron tenderar att vara högre eller lägre på allmän kurs på distans jämfört med fysiska allmänna kurser.

Närträffar – fördelar, nackdelar, problem

De olika skolorna berättade hur de arbetar med och använder närträffar. Skolorna arbetar på olika sätt då det gäller fysiska träffar. Antalet fysiska möten (från noll till åtta per år) och innehållet i dessa skiljer sig åt. Många pedagogiska fördelar finns med dessa träffar. Flera skolor beskrev svårigheter då det gäller närvaron på träffarna.

Teman och projekt på allmän kurs på distans

Pedagoger från Biskops Arnö folkhögskola berättade om de temarubriker de arbetar med som man anknyter till i olika ämnen medan Västerås folkhögskola berättade om hur de alltmer arbetar med teman och projekt som syftar till att få bort deltagarna från datorn. Kristinehamns folkhögskola visade hur de arbetar med teman på närträffarna med till exempel gemensamma museibesök.

Framtiden

Vad väntar i framtiden? Sådant är svårt att spekulera kring, men mötesdeltagarna gjorde ett försök. Här är några punkter som framkom:

  • Mer samarbete mellan de skolor som arbetar på nätet.
  • Framtida kursdeltagare kommer att ha andra förväntningar på teknik och pedagogik.
  • Nya pedagogiska metoder. Mer av mobilt lärande. Mindre textbaserad kommunikation och ökad användning av ljud, film, spel och öppna lärresurser.
  • Inga skarpa gränser mellan fysiska kurser och distanskurser. Kanske folkhögskolorna framöver kommer att kunna skapa kurser där blandningen av fysisk närvaro och distansarbete avgörs av deltagarnas individuella förutsättningar.
  • Källkritik är viktigt redan idag, men kommer att bli allt viktigare. Här måste pedagogerna i Sverige bli bättre.
  • Mängden distanskurser kommer att öka och mängden distanskursdeltagare likaså.

/Mathias Anbäcken


Kommentera "Allmän kurs på distans – nätverksbygge bland folkhögskolor"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*