5 smarta steg till en bättre nätkurs – så trappar du upp

TrappstegBased on "Stairs (other cut)" CC BY 2.0 by Simone Tagliaferri on Flickr

Re:flex presenterar här en sammanfattning av professor Gilly Salmons modell för blended learning och digitalt lärande. Gilly Salmon är internationellt välkänd och verksam med sin forskning om användningen av ny teknik inom utbildning och lärande. Hon har med sitt arbete bidragit till nya kunskaper om kursdesign, lärmetoder och nya tekniker. Salmon arbetar vid University of Western Australia samt har även arbetat vid andra universitet i Australien och Storbritannien. Några av våra läsare kanske minns Gilly Salmon från konferensen Flexmöten 2002 i Härnösand då hon föreläste.
Professor Gilly Salmons webbsida: www.gillysalmon.com


5 smarta steg till en bättre nätkurs – så trappar du upp

Den som ska gå en nätkurs behöver lära sig mer och annat än bara själva ämnet i kursen. Hen måste även lära sig hantera själva systemet, lärplattformen, där kursen hålls – på samma gång.

Som kursledare och lärare behöver du därför skapa ett kursupplägg som ger deltagaren möjligheter att bli aktiv och snabbt komma igång med studierna.

Professor Gilly Salmon har utvecklat en modell, en s k taxonomi. Den visar vad som krävs av pedagogen för att skapa en så bra kurs som det bara är möjligt. Modellen visar en hierarkisk nivågruppering från fakta till förståelse och tillämpning och sedan vidare till analys, syntes och värdering.

Man brukar prata om “scaffolding”, som betyder att varje nytt steg i lärprocessen bygger på det föregående. Det styr därför lärarens arbete med att stötta kursdeltagarna. Det handlar om att jobba på rätt sätt vid rätt tillfälle – det krävs alltså struktur. Pedagogen behöver planera hur man bäst ska för utvecklingen framåt för deltagarna.

Professor Salmons erfarenhet är att för att den här typen av kurser ska nå goda resultat måste läraren vara tydlig och ge deltagarna och studierna struktur.

Ensamhet och ensamhet

Arbetet på en nätkurs kan lätt skapa en upplevelse av ensamhet och isolering. Det gäller för såväl studerande som för lärare. Ensamheten kan vara av två slag.

Den ena ensamheten innebär att man är ensam på platsen för studierna, till exempel hemma. Den andra formen av ensamhet innebär att man upplever sig distanserad från andras tankar och känslor. Utan gemenskap, icke delaktig.

Som pedagog måste man vara medveten om de här riskerna. För det är nödvändigt att bryta ned de här upplevelserna av isolering för alla i kursen.

Professor Salmons modell är ett bra verktyg för det arbetet. Med den blir vi själva trygga i funktionen som pedagoger.

Modellen

Beroende på kursens behov kan du behöva justera grundmodellen. Oavsett vad det är för kurs behöver den fyllas med ett passande innehåll i form av olika aktiviteter. Dessa baseras på ämnet och på kurslängden.

Vad som är viktigt är att varje inlägg, varje aktivitet du planerar, leder till respons för deltagarna.

För att ett aktivt “dela med sig”-klimat ska fungera behöver du som moderator/lärare se till att de studerande lär sig att kommunicera med hjälp av lärplattformen. Detta måste ske från kursstarten. Din uppgift blir att visa och följa upp och sätta tonen i kursen.

Struktur, stimulans och lämpliga övningar och aktiviteter ger omedelbart positivt resultat.

Att skapa bra övningar är ett kreativt arbete. Är ni ett lärarlag som jobbar tillsammans kan det bli mycket stimulerande och en form av gemensam fortbildning. Det lönar sig – med ett aktivt arbetssätt kommer ni att skapa större interaktion och bättre samarbete för alla inblandade.

När vi lärt oss förstå och använda detta kommunikativa arbetssätt fullt ut i en digital lärmiljö övergår vi i en delvis ny och spännande praktik.

Det är vad du gör med verktygen som är intressant

Nya tekniska verktyg och hjälpmedel i form av plattformar, appar och andra digitala miljöer kommer alltid att dyka upp i den tekniska utvecklingen.

De är i sig helt ointressanta.

Det är först när vi som pedagoger lägger till våra insikter och kunskaper om lärande, metoder, övningar, uppgifter och mål som det hela blir värdefullt. Det handlar alltså inte i sig om vad du har för system eller teknik utan om hur ni använder den.

Enligt Gilly Salmon lär sig den studerande i fem steg, som vart och ett bygger på varandra. Varje steg är tudelat: ett är mer tekniskt medan det andra handlar om hur man tillämpar kunskaperna.

Varje nytt steg ställer med andra ord nya krav. Med varje steg behöver också deltagarens aktivitet öka.

5-stegsmodellen

Bilden bygger på verk av Gilly Salmon och är tillverkad av Ola Hallqvist.

Sammanfattning:

Steg 1 – du och din skola eller organisation har installerat ett tekniskt system där kursen bedrivs. Varje deltagare en personlig inloggning vid kursstart, ett eget konto. När de loggat in möts de av dig: din uppgift som moderator är att välkomna och uppmuntra deltagarna att komma in i systemet och börja använda det.

Steg 2 – deltagarna lär sig hur de ska göra för att skicka och ta emot olika typer av meddelanden, privata såväl som öppna de olika grupperna. Du som pedagog och moderator understödjer genom att visa och förklara, överbrygga hinder och gå före och visa var de olika kursaktiviteterna kommer att äga rum. Som alltid i en lärsituation visar var, hur och varför.

Du bjuder också in till de grupper och konferenser där kursdeltagarna möts enbart socialt, alltså med det som inte hör till kursens ämne. Deltagarna kan börja öva sig tillsammans genom att du ger dem i uppgift att presentera sig eller berätta något som har anknytning till kursen. På så sätt får de förståelse för både tekniken och för kursens ramar. När de sedan börjar jobba med kursuppgifterna har de ett försprång genom att de prövat systemet. Öppenhet och kommunikation skapar trygghet i gruppen – som i ett vanligt klassrum.

Steg 3 – i det här steget sammanfaller teknik och tillämpning. Deltagarna ska lära sig hur man ger respons – både rent tekniskt, så att responsen de ger på varandras inlämningar skiljer grafiskt från själva uppgiftsinlämningen och från den rent sociala kommunikationen.

När det gäller innehållet i responsen behöver de också lära sig ett kvalitetsmässigt och fördjupat tänkande. De får inte ge varandra ytliga kommentarer och värderingar som ”Bra” och ”Dåligt” – det är ett slentrianmässigt tänkande som inte är till glädje för någon. Du behöver hjälpa dem djupare, ge dem verktyg i förhållande till ämnet som skapar möjlighet att reflektera, förklara och förtydliga. Att lära sig utveckla åsikter och kunskaper är viktigt i detta skede. Din förmåga som pedagog kommer att ställas på sin spets!

Steg 4 – Deltagarna ska nu behärska tekniken så väl att den inte ställer sig i vägen för diskussioner och samtal. De ska utvecklas och samspelet ska bli mer och mer kollaborativt. Med kollaborativt lärande menas att två eller fler personer lär sig eller försöker lära sig något tillsammans, till skillnad från individuellt lärande.

Att ägna sig åt kollaborativt lärande innebär att gruppen drar nytta av varandras kunskaper och kompetenser. Det kan de göra genom att uppmuntra till frågor och be varandra om mer information, reflektera över varandras idéer och granska eller samarbeta i uppgifter. Det kräver alltså att gruppmedlemmarna är tillräckligt mogna för att kunna interagera genom att dela med sig av kunskaper och ta på sig olika roller.

Du som moderator/pedagog får inte sätta krav och mål för lågt. Det riskerar att begränsa deltagarnas lärprocesser. Kunskaperna i varje arbetsgrupp ska byggas gemensamt. Arbetsformerna blir mer och mer rutinerade när gruppen sätter gemensamma mål. Den här typen av studier, där det krävs att alla deltagare är öppna, generösa och aktiva, bidrar till kunskaper och kvalitet.

Steg 5 – Utveckling: nu behövs aktiviteter som kan öka deltagarnas förmåga att reflektera och öka deras självinsikt. Det hjälper dem att ta beslut utifrån de erfarenheter och kunskaper de har byggt upp. De ska kunna värdera och ge varandra och sig själva vettig kritik. Se därför till att de får möjlighet att använda sin förmåga att arbeta med ämnesinnehållet och öva sig i att argumentera för sina bedömningar. Uppmuntra dem att reflektera över sina ställningstaganden.

Glöm inte heller att fånga upp deras känslor i och inför lärprocesserna.
***
Texten här ovan är baserad på professor Gilly Salmons, Australien, (tidigare även Storbritannien) forskningsmodell för flexibelt lärande. Hon är internationellt erkänd för sina bidrag till och sitt nytänkande inom kursdesign, lärmetoder och användandet av ny teknik i utbildningssyfte.

Elisabet Norin

Gilly Salmons böcker finns att låna i Sverige, eller köpa via Amazon.uk eller Bokus:
E-Moderating, The Key to Online Teaching and Learning, 3rd ed., Routledge 2011
E-tivities, The Key to Active Online Learning, Routledge, 2013

Länkar:
http://www.gillysalmon.com/ – hennes webbsajt
Nät och Bildning-artikel som berör Salmons fem steg

Kommentera "5 smarta steg till en bättre nätkurs – så trappar du upp"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*