Vad vet vi om det digitala läsandet? Del 2.

Kvinna som läser på en iPad."Wired nerves for Harrison and Star" CC BY-NC-ND 2.0 by Charis Tevis on Flickr

Vad händer när vi läser digitalt? Hur påverkas våra hjärnor, hur uppfattar vi en texts innehåll? I en miniserie ger Nils Holmberg, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, svar på några frågor. Här kommer andra och avslutande delen:

Vad vet vi om det digitala läsandet? Del 2.

Nils Holmberg

Nils Holmbergs forskningsprojekt handlar om att analysera internetannonsering och att undersöka hur den påverkar barns visuella uppmärksamhet när de surfar på nätet. Nils Holmberg har ett stort intresse av att kombinera webbutveckling med fysiologiska mätmetoder såsom eye-tracking.

Det är sannolikt att ju mer vi anpassar oss till det digitala informationssökandet, desto mer ovana blir vi att hantera det långsammare informationsinhämtandet i tryckta medier, även om det i nuläget verkar saknas forskning som direkt kan påvisa detta.

Läsarens blick och den mentala uppmärksamheten

Forskningen börjar dock på olika sätt ta sig an denna fråga. Humanistlaboratoriet i Lund har i flera år använt en teknik som gör det möjligt att i detalj följa läsares blickbeteende både på tryckta texter och på skärmar. Detta ger oss en unik inblick i de kognitiva processer som styr läsningen, eftersom blicken normalt riktas mot de objekt som vi mentalt uppmärksammar. Med hjälp av experimentella metoder och ögonrörelsemätning börjar en fascinerande bild växa fram av läsprocessen som ett samspel mellan visuella egenskaper hos texterna (”bottom-up-faktorer”) och kognitiva strategier hos läsarna själva (”top-down-faktorer”). Således ser vi att texter med en hög visuell komplexitet generellt tenderar att skapa ett avsökande, icke-linjärt blickbeteende (s k scanning), samtidigt som den ökande informationstätheten i interaktiva digitala texter även genererar ett mer fokuserat och selektivt textläsande. Det har också hävdats att digitala texter tenderar att ha en enklare grammatisk och lexikalisk uppbyggnad jämfört med tryckta texter, vilket ytterligare komplicerar jämförelsen mellan medier.

Förkunskap och förmåga påverkar

Men det är inte bara det digitala mediet som påverkar läsprocessen. En annan viktig delfråga handlar om läsarna själva, och att försöka förstå hur olika individuella egenskaper hos läsaren påverkar den digitala läsprocessen. Således ser vi att läsarens kognitiva målsättningar och strategier har ett mycket stort genomslag på den faktiska läsprocessen, och att skillnader i läsarnas förkunskaper och förmågor ofta har större effekter på läsarnas blickbeteende än texternas medium eller visuella utformning. Exempelvis har barn en mindre utvecklad prefrontal kontroll över sitt blickbeteende, vilket gör att yngre barn lättare distraheras av animerade webbannonser än vuxna. Det kan i sin tur göra att barns förmåga att lösa uppgifter på nätet påverkas ofördelaktigt.

Ta hjälp av reflektion och lässtrategier

I andra undersökningar har vi också sett att barns prestationsförmåga påverkar deras förmåga att tillgodogöra sig digitala läromedel. Medan lågpresterande barn blev förvirrade av den icke-linjära och multimodala uppbyggnaden hos digitala läromedel, hade de högpresterande barnen förmågan att snabbare söka fram och integrera relevant information. Detta sista resultat pekar enligt min mening på vikten av att bedriva mer forskning kring det digitala läsandet och hur detta läsbeteende påverkar inlärningsprocessen. Ett intressant sätt att besvara denna forskningsfråga skulle kunna vara att använda de mätmetoder som utvecklats vid Humanistlaboratoriet för att hjälpa barn att tänka kring sitt eget läsbeteende, och hur de kan anpassa sina lässtrategier till de digitala läromedlen för att därigenom höja sin prestationsförmåga.

/Nils Holmberg

Länk till första artikeln.

Kommentera "Vad vet vi om det digitala läsandet? Del 2."

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*