Att redigera på Wikipedia är en högst folkbildande aktivitet: Du lär dig själv medan du redigerar och samtidigt för du kunskap vidare till andra. Dessvärre finns det underrepresenterade grupper i arbetet med Wikipedia. Kvinnor är en av dessa. Olika mätningar visar på att det bara är mellan 9% och 23% av alla som redigerar på Wikipedia som identifierar sig som kvinnor. Resterande identifierar sig i huvudsak som män. Det är något som blir problematiskt på flera olika sätt.

Homogenitet

Wikipedia används idag som en stor källa till kunskap. Det är världens största uppslagsverk och används dagligen av en stor allmänhet. Problem uppstår då om det till större delen är en homogen grupp som står för innehållet, den kunskap, som åberopas. Det riskerar både att bli snedfördelning över ämnesområden, men också över vad som står i en artikel, och hur informationen presenteras. En homogen grupp sätter tonen för vad som är relevant, vad som är av större vikt att ha med och vad som är av mindre vikt, från vilket perspektiv saker ska skrivas, hur det ska struktureras, men även hur detta ska diskuteras. Personer från minoritetsgrupper har i dylika lägen ofta svårt att ta sig fram. Det är svårt att sätta sig in i jargong och underliggande strukturer. Det är svårt att känna sig välkommen. Den homogena gruppen hamnar då i en cirkel av självrekryterande homogenitet.

Underrepresenterade grupper och personlig erfarenhet

Många har tröttnat på att försöka slå sig in i sammanhang där de tillhör en underrepresenterad grupp. Därför går det inte heller att bara vänta på att underrepresenterade grupper ska komma till Wikipedia; gemenskapen behöver aktivt arbeta på att bjuda in dessa och få dem att känna sig välkomnade.

Min personliga upplevelse av Wikipedia handlar om några försök att redigera i mitten på 00-talet. Bemötandet blev kalla handen, mina försök att få kontakt och svar på frågor besvarades med tystnad. Jag tröttnade och gick vidare med andra saker i livet. Med intrycket av att Wikipedia var något för en sluten grupp, med hint av inbördes beundran. Detta förändrades en höstkväll 2013 när jag var förbi en skrivstuga med målgruppen kvinnor, som hölls på ett inbjudande och entusiasmerande sätt av Lennart Guldbrandsson. Efter den skrivstugan dröjde det inte länge förrän jag själv var en inbiten wikipedian och Lennart och jag ordnade återkommande skrivstugor i Göteborg. Skrivstugorna var öppna för alla som ville komma. Varje vecka träffades vi i ett försök att både få fler kvinnor att skriva på Wikipedia och att få fler män att skriva om kvinnor. Projektet rönte framgång, men ändå var det flera som inte återkom och tanken föddes att ordna en lägervecka för enbart kvinnliga deltagare. Kanske behövs det mer tid än några timmar en eftermiddag för att komma in i något nytt? Kanske behövs det mer utrymme för just den underrepresenterade gruppen att uttrycka sig, istället för att lyssna till de redan frälstas ofta överinformerande instruktioner?

Läger och deltagare

Sagt och gjort, den 4 juli 2016 träffade jag och Lennart tio Wikipediasugna kvinnor på Molkoms folkhögskola för fem dagars introduktion. Wikimedia Sverige stod för mat och boende. Flera av deltagarna har tidigare funderat på att redigera men inte vågat eller känt sig bekväma i situationen.

– För mig gjorde det en jättestor skillnad att lägret gavs enbart för kvinnor, säger Sandra Abi-Khalil som läser till civilingenjör i teknisk fysik, och fortsätter: Jag jobbar i en mansdominerad miljö och har flera hobbies som domineras av män. Jag var inte omedveten om att fördelningen på Wikipedia också var skev och att lägga en vecka av min semester på att börja sätta mig in i en ny, stor miljö i den stressande, tävlingsinriktade miljö som oftast uppstår när manliga deltagare finns med hade inte känts alls lika lockande. Då hade jag nog avstått från att söka och tänkt att jag fixar det på egen hand nån annan gång. Tanken på en vecka i en liten lugn by i Värmland, i en separatistisk miljö med andra kvinnor, hade däremot en otrolig dragningskraft.

– Tanken på att vi kvinnor med så olika bakgrunder skulle mötas och så att säga slå våra kloka huvuden ihop för att göra något som gagnade kunskapen om kvinnors liv och verk på Wikipedia, var oerhört lockande, säger Katrine Hamori, författare och pedagog.

Dubbla civilingenjören Sanja Schein berättar att hon befunnit sig i mansdominerade utbildningar och yrken större delen av sitt liv. Hon tyckte det var intressant att vara omgiven av enbart kvinnor (och Lennart). Det var även intressant att möta personer utanför de kretsar av ingenjörer, vetenskapsmän och tekniker som hon vanligtvis vistas i. Sanja jämför det med kulturen i Balkan och medelhavsområdet som hon kommer ifrån, där frågan om ojämlikhet inom olika fält inte ens tas upp, och än färre försöker göra något åt det.

– När jag studerade på universitetet ifrågasatte några av mina (manliga) professorer mina källor då de oftast var (kvinnliga) forskare och professorer som de själva inte kände till och som inte fanns på Wikipedia, berättar Banafshe Hejazi, strateg på Kansliet för mänskliga rättigheter. – Jag började kolla upp deras påstående och kunde tydligt se att att många kvinnliga forskare med tyngre titlar saknades. Däremot var det av intresse att deras (manliga) doktorander hade wiki-sidor. Wikipedia är inte bara en demokratisk kunskapskälla, det är även ett effektivt verktyg för att synliggöra alla historiska och nutida kvinnor som ofta ”glöms bort”. Att kunna vara med och bidra till att lyfta dessa kvinnor är inte bara en hobby, det är ett privilegium.

Resultat

Under lägret redigerades det i artiklar om bland annat kvinnliga forskare, artister, geografiska platser och byggnader som till exempel Kalmar ångkvarn. Vi gjorde även en utflykt till Mårbacka och Selma Lagerlöfs minnesgård och såg på vägen hem till att den lilla orten Olsäter blev fotograferad. Att dela med sig av bilder under fri licens är även det ett sätt att bidra till Wikipedia. Ett nytt projekt föddes på lägret, Projekt textil, ett ämnesområde som är tydligt eftersatt – de artiklar som finns är oftast korta, gamla och dåligt källbelagda, samtidigt som många artiklar inom ämnesområdet helt saknas. (Jag kommer i en senare artikel att ta upp hur man skapar och arbetar med projekt på Wikipedia.) Kvällarna tillbringade vi på ett soldränkt trädäck, vi lärde känna varandra och pratade ivrigt om vad det saknades för artiklar och vad det fanns att förbättra på Wikipedia.

– Jag fick bekräftat att vi har mycket att tillföra både utåt i den stora världen och inåt i vår egen krets. På köpet fick jag vänskaper, berättar Katrine.

När det var dags att åka på fredagen efter fem intensiva dagar hade planer på återträff i november redan fötts och önskemål om fler läger i framtiden.

– Jag har kommit över min rädsla för att prova redigera och skriva. Jag har fått en förståelse för hur människorna på Wikipedia samarbetar för att bygga upp encyklopedin och är inte längre rädd för att störa eller förstöra. Jag har förstått att Wikipedia handlar om att arbeta tillsammans för allas tillgång till kunskap, säger terminologen och språkkonsulten Evelina Bång efter lägret.

Sandra instämmer: – Lägret har fått mig att känna mig trygg nog för att börja editera själv, men också gett mig en känsla av att jag har människor jag kan fråga om jag är osäker. Det har gjort att hela maskineriet bakom Wikipedia känns mer verkligt och mindre överväldigande än innan. Efter lägret har jag pratat väldigt mycket om lägret och om editering på Wikipedia generellt med de flesta av mina vänner. Jag har märkt att det är väldigt vanligt att andra känner precis som jag gjorde inför sin egen möjlighet/lämplighet att bidra och jag tror att läger som detta därför kan ge ringar på vattnet när det gäller att nå ut till nya människor. De flesta kollektiva ansträngningar lider av risken att den etablerade gruppen blir så duktig att den, oftast utan att mena det, skapar en hög tröskel för nybörjare. Detta riskerar sedan att leda till att gruppen svälter ut sig själv eftersom det utflöde av medlemmar som såklart alltid sker inte kompenseras med ett tillräckligt stort inflöde av nya medlemmar. Därför är såna här initiativ så otroligt bra.

Efter lägret har fem av deltagarna som bor på samma ort beslutat sig för att träffas en söndag i månaden för att ha egna Wikipedia-skrivstugor. Övriga lägerdeltagare kan delta via videolänk. En boll är satt i rullning.

Att redigera på Wikipedia är en högst folkbildande aktivitet – och det blir enligt min erfarenhet betydligt roligare att göra det i grupp. Dessutom kan gruppaktiviteten leda till att du bättre når ut till underrepresenterade grupper.

/Sofie Jansson

Länkar:
Projektsida för lägret:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Projekt_kvinnor/Kvinnliga_huvudpersoner_på_Wikipedia/läger

Sida om Projekt textil:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Projekt_textil