Sara Mörtsell är utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige och har skrivit två artiklar för oss på Re:flex där hon visar kopplingen mellan folkbildning och Wikipedia. Här kommer den andra:

Wikipedias folkbildande tanke har sin grund i ett förhållningssätt som säger att “ALLA” har kunskaper. Dessutom att alla ska ha tillgång till verktyg för att kunna dela med sig av dem.

Verktygen handlar om att kunna hantera Wikipedia både tekniskt och språkligt. Den tekniska biten har aldrig varit enklare och mer användarvänlig än nu.

Wikipedias tillåtande öppenhet kan framstå som att vad som helst kan läggas upp, men så är det inte. Uppslagsverket innehåller ett reglerande ramverk för både innehåll och form som upprätthåller de normer som råder i Wikipedias gemenskap. Det är egentligen missvisande att tala om “regler” på Wikipedia eftersom det snarare handlar om principer och riktlinjer. De är framtagna för att visa alla som deltar hur de bäst kan bidra till det som anses vara hög innehållsmässig kvalitet. Läsare ska få tillgång till trovärdig och uppdaterad information, presenterad på ett sakligt och rättvist sätt.

Vad händer om någon bryter mot det som är överenskommet? Det är vanligt att anonyma användare eller nya konton ändrar i artiklar av ren illvilja och i syften som inte alls handlar om att göra Wikipedia bättre. Det kan handla om klotter i form av “Zlatan är bäääääst”, rena svordomar eller påhittade uppgifter utan någon som helst grund. Det är redigeringar som skadar i stället för att förbättra Wikipedia. Men användarna i gemenskapen är mycket skickliga på att snabbt upptäcka och städa bort klottret, oftast inom bara någon minut. Den som upprepar beteendet kan få sitt konto blockerat, eller sin IP-adress, om man är anonym. På så sätt har Wikipedia en metod för att försvara sig mot attacker. Att tillfälligt låsa särskilt utsatta sidor för redigering är ett annat sätt. Riktlinjerna om neutralitet och krav på källhänvisning har alltså två syften: att förbättra kvaliteten för läsaren men också att skapa normer för hur umgänget i gemenskapen ska se ut och hur samarbetet kan fungera.

Förutom att Wikipedia innehåller massor av uppslagsord finns också ett stort antal sidor som fungerar som diskussionsytor för skribenterna. Där förs diskussioner om vilka källor som kan anses mest trovärdiga och lämpliga i ett specifikt fall. Här görs noggranna analyser över vad en text kan tänkas ha utelämnat och som behövs för att ännu bättre täcka upp alla aspekter av ett ämne. Där diskuteras också vad som är tillräckligt relevant för att kunna ingå som uppslagsord i världens största uppslagsverk och åsikter förs fram utifrån vad Wikipedias läsare gynnas mest av. Detta ständiga deltagande gör Wikipedia levande och leder till att kunskapen växer och utvecklas och att den kollektiva “folkets kunskap” är i ständig förändring.

Wikipedia är en gemenskap där skapandet sker tillsammans och ett exempel på hur grupparbeten kan bestå över tid och rum. På individnivå skriver jag det bästa jag kan i en artikel, veckan senare kan jag se hur flera andra också bidragit till artikeln och lagt till text, bild, fler källor, fler perspektiv. Det är vi tillsammans som kollektiv som gör Wikipedia bättre medan vi utvecklas själva.

Sara Mörtsell

---

Sara Mörtsells första artikel hittar du här.

Sara jobbar särskilt ihop med lärare som vill utveckla och designa Wikipediauppgifter för sina deltagare och kurser. Du når henne på Twitter @SaraMrtsell eller via e-post (sara.mortsell at wikimedia.se). Nyheter om Wikimedias utbildningsprojekt finns på https://www.facebook.com/Wikipediaiutbildning/.