Höstens EdTech-arrangemang i Stockholm var en dag med utveckling och lärande i fokus, arrangerad för andra året i rad. Syftet är att bjuda in till samtal om lärande och utveckling, givetvis med digital utveckling i fokus.
I den pedagogiska världen har vi pratat om livslångt lärande i decennier nu, liksom om betydelsen av skolan som en lärande organisation i sig. Att andra typer av organisationer och företag släpat efter i samtalet är inte konstigt, men de som gick i skolan i början-mitten av 90-talet är idag medelålders, och sitter i ledarställning. Kanske betyder det något.
EdTech som arrangemang är välgjort och försöker – med all respekt – omfamna ett vitt och spretigt fält med allt vad lärande innebär. För den som jobbat i skolvärlden i just decennier kan föreläsningarnas innehåll (enligt mycket äldre tiders form: lärare talar till elever som sitter tysta, inaktiva) innehållsmässigt kännas som en upprepning av vad vi vetat länge. Men givetvis är det en god tanke att sammanfatta och repetera. Vi behöver förhålla oss till ”det nya” vare sig vi vill eller inte, eftersom förändringarna – orsakade främst av rejset inom digital teknik – tvingar oss till det.
En annan upplevelse för en pedagog är språket som används en dag som denna. Vad händer med språkbruket när någon som är utbildad inom helt andra discipliner (som teknik, ekonomi) försöker formulera sig inom fältet lärande och som hen inte har kunskaper i? (Och nej, det räcker inte att ha gått i skolan själv – det var dessutom decennier sedan i de flesta fall.) Kunskapsinhämtande, lärande, metodik, pedagogik, mål, utveckling, fortbildning, utbildning – blir ett svårhanterligt gytter, med resonemang som halkar mellan förenklingar och abstraktioner och som inte har botten i en praktisk verklighet. För den som själv befinner sig i den pedagogiska världsbilden är det en mental slalom att förstå vad som avses i resonemangen.
Men jo, det fanns talare och tankar med aktualitet. En av dem var Mikael Eriksson Björling från Ericssons Networked Society Lab, en tankesmedja och forskningsgrupp med syfte att skapa insikter om framväxt i samhället med hjälp av digital utveckling. Hans fokus är hur nya beteenden och tekniska möjligheter kan skapa förändringar och han sätter fingret på delar av problemet den här dagen:
Privat har vi varit bra på att ta till oss ny teknik och ändrat livsstil utifrån det, menade han. Men 9 av 10 företag har ingen digital strategi. Det behövs ett annat mindset i organisationernas kultur. Som det är nu belönas fortfarande gamla, ineffektiva strukturer.
Utbildningsvärlden dras alltid med ett eftersläp i sina försök att svara mot samhällets behov, ett samhälle i ständig förändring, varför det är svårt i sig att sia om vad som behövs i nuet, än mindre i framtiden. Teknik dras med samma problem och är en del av utbildningsvärlden – än mer så när digital teknik är del av allas vardag. Förklaringen till eftersläpet ligger i våra hjärnor som har svårt att släppa taget om vad de redan vet och tänka helt nytt – vi tänker i regel gammalt med justeringar och tillägg och kallar det ofta nytt – vilket det delvis är. Såvida vi inte råkar vara innovatörer som Tesla, Curie, Hawking eller Gates. Men är du en sådan person kommer du att dra på dig samtidens kritik och hån. Få kommer att förstå vad du håller på med. På grund av hjärnornas eftersläp såg de första bilarna ut som hästdroskor, nya byggmaterial används inte omedelbart utifrån sina förutsättningar utan utifrån äldre förutsättningar och uppfattning om hur man ”ska” bygga och så vidare. De här skiftena – där nya och gamla paradigm möts, och som vi befinner oss i nu – kompliceras av en mängd faktorer: rädsla, kunskapsnivåer, tillgång till och synen på (ny) kunskap, ekonomi, krig och fred, miljöpåverkan – många politiska beslut har både direkt och indirekt påverkan.
Det kan vara bra att ha den större medvetenheten i tankarna runt folkbildningen i stort, runt sin skolas verksamhet i det lilla formatet och ända in i klassrummet. Vad verkar för min kursdeltagares framtid? Vilken kompetensprofil uppfattar presumtiva arbetsgivare som bra och värd att belöna med en anställning, med en löneökning? Utbildningssystem bygger alltid på historiska antaganden om individens roll och funktion i samhället – någon måste för femtio år sedan ha ansett att barn på landsbygden i framtiden, nu 2016, skulle ha nytta av att kunna psalmer utantill, för att bara ta ett ynkligt exempel.
Men tillbaka till EdTech: Från Changers Hub i Stockholm talade grundaren Siduri Poli med en retorik av samma klass och med värderingar som sammanfaller med folkbildningens: om vikten av att se individen och om att förbättra för unga vuxna som inte har haft de rätta möjligheterna. Hennes öppna engagemang gläntar på en fråga om folkbildningens relativa tystnad i samhällsdebatten. Varför syns och hörs vi inte mer i det allmänna samtalet eller under en sådan här dag? Var finns någon annan organisation med längre och mer beprövad erfarenhet av vuxnas lärprocesser och -metoder?
Ett flertal föreläsare underströk vådan av att jobba i stuprör, både på arbetsplatser och inom forskning. Kollaboration och delande är viktigt för att skapa förutsättningar för det nya samhället, menar man. Men vad receptet på en lyckad organisationsförändring innebär blev inte klart. Vad innebär det att ”exponeras för nya kunskaper”, ”göra en transformation” eller ”take ownership”?
Flera föreläsare fick, oförberedda, frågan hur de själva sköter sin utveckling som lärande individer. Deras svar var intressanta. Samtliga nämnde värdeladdade ord som nyfikenhet, individualitet och intresse för kunskaper över ämnesgränser. Det som de såg som ”growth mindset” för sin egen del återspeglades inte i de pedagogiska koncept de just presenterat.
Alastair Creelman, Linnéuniversitetet, specialiserad på e-lärande, var en av få representanter från klassisk utbildningsvärld denna dag. Han återförde på ett befriande sätt samtalet till basen för allt vi sysslar med: ”Learning goes on in the head. Technology is a medium.”
Elisabet Norin
Albinsson, Per (1998). Den lärande organisationen: från vision till verklighet. Jönköping: Brain Books
Jernström, Elisabet & Säljö, Roger (red.) (2004). Lärande i arbetsliv och var dag. Jönköping: Brain Books
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Kommentera "”Learning goes on in the head. Technology is a medium.”"