Sara Mörtsell är utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige, en ideell förening som samverkar med lärosäten, myndigheter och institutioner genom att stötta deras användning av Wikipedia och fria licenser. För ett par år sedan presenterade Sara uppslagsverket Wikipedia för ett studieförbund. Hon diskuterade då vilka de gemensamma dragen för folkbildningen och Wikipedia är och hur det fria nätbaserade verket används i pedagogiska sammanhang. Re:flexredaktionen har nu bett henne att skriva ett par artiklar om kopplingen. Här kommer den första:

Det är viktigt att vi i demokratiska samhällen har fri tillgång till information på språk som vi behärskar. Redan där har Wikipedia en särskild roll med sitt fria, föränderliga och ständigt växande innehåll, tillgängligt på strax under 300 språk. Uppslagsverket besöks varje månad av runt en halv miljard personer över hela världen. De söker information som bidrar till kunskap om det annars obekanta.

Dock var det Wikipedias roll som gemensamt plattformsbygge, snarare än som informationskälla, som stod i fokus vid mitt besök hos studieförbundet. Denna egenskap skiljer Wikipedia från andra uppslagsverk, även om den gemensamma nämnaren är det encyklopediska innehållet. Alla uppslagsverk vill ju samla och presentera fakta.

Wikipedia är baserat på gemensamt oavlönat arbete av personer som jobbar frivilligt. Det krävs inga formella meriter eller tillstånd för den som vill bidra. Inga anställda sköter Wikipedias redaktionella process, inget nyhetsrum göms bakom stängda dörrar. Allt arbete sker på frivilligbasis och inför öppen ridå.

Jag samarbetar med utbildningssektorn och ser hur den skepsis som tidigare funnits mot Wikipedias öppenhet att låta vem som helst lägga till innehåll, omprövas när man har fått insyn i den redaktionella processen som trots allt finns..

Att en individ är betrodd med att göra tillägg i uppslagsverket betyder inte att personen får skriva vad som helst som faller henom in. Riktlinjer begränsar. Dessa finns för att skydda Wikipedia mot vandalisering och bidrar även till att kvaliteten i texterna förbättras, om än långsamt.

Principen att Wikipedia är ett uppslagsverk, innebär att inte alla typer av texter kan ingå i artikelsamlingen. De kan inte heller ha vilken språklig form som helst. Essäer och argumenterande resonemang faller bort, till mångas besvikelse. Dessa raderas snabbt av andra användare, som bättre känner till riktlinjerna.

Vilka likheter finns mellan Wikipedia och folkbildningen? Jag menar att det i bägge fallen handlar om 1) ett intressedrivet och 2) ett öppet gemensamt deltagande:

1. Wikipedia baseras på intressedrivet deltagande. Som skribent på Wikipedia har du inga speciella krav på vad du ska utföra. Vad som helst som lockar och intresserar dig utgör grunden för ditt deltagande. Innehållet växer organiskt när flera hjälps åt. Det går exempelvis att hitta fördjupade artiklar om amerikanska rock- och punkband, belagda med mer än hundra fotnoter. Andra artister och musikgrupper har bara några få rader om sig. Ännu, ska sägas. Ämnen och artiklar speglar intresset hos de som har bidragit och bidrar aktivt. På sätt och vis också intresset hos de som ännu inte börjat bidra. Wikipedia blir därmed aldrig färdigt.
2. Wikipedia är baserat på öppet deltagande. Där finns ingen på förhand given väg för vad du måste göra eller lära dig, som i en formell utbildning. För nybörjare kan det vara svårt att på egen hand lära sig hur Wikipedia fungerar. Jag vill bidra, men hur gör jag? Våga testa är en bra början. Wikipedia är en gemenskap och där finns hjälpsamma personer som kan svara på dina frågor. Jag menar också att öppenheten skapar möjlighet att gå in och ut ur deltagandet på egna villkor.

Sara Mörtsell

 

Sara jobbar särskilt ihop med lärare som vill utveckla och designa Wikipediauppgifter för sina deltagare och kurser.  Du når henne på twitter @SaraMrtsell eller via e-post sara.mortsell at wikimedia.se. Nyheter om Wikimedias utbilningsprojekt finns på https://www.facebook.com/Wikipediaiutbildning/.