Klicka gilla för bling-bling eller Mona Lisa

Mona Lisa"La Mona Lisa" CC BY-NC-ND 2.0 by Jesús Belzunce Gómez on Flickr

Bokens omslagI sin skarpt välformulerade text beskriver hon hur det nya samhället med populärkultur, kändisdyrkan och sociala medier under kort tid etablerats. Allt är i förändring: kulturellt, socialt och ekonomiskt. Gillberg ger gott om exempel på hur uppmärksamhet – en stagead bild av livet mer än livet självt – yttrar sig. Hon förklarar hur det kommer sig att normer, värderingar och beteenden förändrats.

Finns du om du inte syns?

The self-made man och kvinna finns inte om inte framgången syns i offentligheten via Facebook, Instagram och Twitter. Med de sociala medierna har den vanliga människan blivit sin egen marknadsföringsbyrå och deklarerar för vem som vill veta att hen är på ett roligt party, på en konsert eller äter en yummie middag. Hur det egentligen förhåller sig är ointressant.

Det uppmärksammade får sitt värde genom detta. Den medierade världen för varje gräsrot med en smartphone i handen blir snabbt den primära verkligheten framför den verkliga.

Guppa under täcke

Att Gillberg är kritisk framgår. Hennes välformulerade tonfall blir ofta distanserat ironiskt, som när hon konstaterar att det inte är experterna som lanseras som goda talare. Kändisar får auktoritet att uttala sig i frågor som inte har med vare sig yrkesroll eller formella meriter att göra. Så kan till exempel Carolina Gynning antas vara en skicklig konferencier eftersom många tittare sett henne guppa under täcke i TV. Med vem har vi redan glömt.

Medias roll

Allt börjar och slutar med media, konstaterar Gillberg. Media uppmärksammar och definierar individen. Medielogiken går att dela upp i fyra element: uppmärksamhet – tillräckligt ofta och för i princip vad som helst, personifiering, underhållning – infotainment och snuttifiering. Den verkliga expertrollen är därför inte intressant. Alla vet att en expert – som har kunskaper nog att veta att saker och ting är komplicerade – inte håller sig till de 5-10 sekunder som är standardsvarets längd i en intervju. Bättre då att ta in en slagkraftig kändis, en folklig representant av typen ”the guy next door”, som uttrycker sig i svartvita kategorier. Gärna som antagonist till experten.

Bling-bling-resa

Som en följd blir det också viktigare att verka bra än att vara det. Att låtsas har en central roll i uppmärksamhetssamhället. Regisserade tv-serier framställs som reality. Enligt forskningen Gillberg refererar till har celebriatet – de som lever överklassbeteende i bling-bling-kulturen – bidragit till att avleda människor från faktiska förhållanden. Klassklyftor och sociala missförhållanden har ökat under 2000-talet. Samtidigt blir det ointressant att diskutera politik och samhällsförändringar i ljuset av en individuell klassresa som kan göras ”med hjälp av en handväska, en blogg och ens namn på en gästlista”.

Veta mer

Ändå finns det sådant jag önskat läsa mer om, fenomen som bloggstjärnorna Kissie och Blondinbella, eller fått en mer nyanserad bild av, som sättet att diskutera innehållet i en såpopera, något som Gillberg kritiskt refererar till. Även när vi diskuterar innehåll i filmer och romaner inom vetenskaperna pratar vi om karaktärer och händelseförlopp som om det rörde riktiga människor. Det är inget märkligt. Och i den lilla bygemenskapen IRL finns folk man refererar till som bekanta och andra som är vänner.  Sättet att kommunicera skiljer sig beroende på relationen, som på sociala medier. Det hade även varit fint om författaren vågat diskutera hur webben kan bidra till människors medvetna lärande, något om fördelarna för metodik och pedagogik. Men kanske det är en bok i sig.

Mona Lisa

Sedan är det förstås illavarslande att våra hjärnor enligt den neurovetenskapliga forskningen utvecklas till att hellre vilja vara ytliga på nätet än söka tid och rum för att bli empatiska på riktigt, i relation till andra. Men Gillberg målar ändå inte upp en fullständig dystopi: hon pratar om motrörelser och om den exklusiva Mona Lisa-kvaliteten. Det ger hopp. Boken är intressant för var och en som vill förstå en del företeelser i vår märkliga tid.

Elisabet Norin

 


Om författaren: Nanna Gillbergs forskning fokuserar på populärkulturens roll som förmedlare av värderingar och normer, samt samspelet mellan kulturella värden och värderingar och ekonomiskt värdeskapande. 2007 disputerade hon på en avhandling om hur nationell diskurs kommuniceras via svenska och amerikanska reality-TV-program. Hon har studerat hur kändiskultur, sociala medier, digitalisering och medialisering påverkar ekonomiskt värdeskapande, socialt klimat och identitetsskapande. Empiriskt spänner hennes intresse över ett brett populärkulturellt fält som omfattar musik, film, TV, tidningar och journalistik, fotboll och bloggar. Hon har också en bakgrund inom genusforskning där hon studerat hur kön görs och påverkar inom näringslivet och kultursfären.  Teoretiskt kretsar hennes forskning kring förhållandet mellan perception, legitimitet och effektivitet. Nanna forskar också vid Gillbergcentrum för neuropsykiatri, instit. för neurovetenskap och fysiologi. Hennes forskning där fokuserar på livssituation, livskvalitet och arbetsmarknad för personer med autismspektrumtillstånd och ADHD.

Kommentera "Klicka gilla för bling-bling eller Mona Lisa"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*