Drönare, skolstrategier och digitala framtidsspaningar

En drönare som flyger"Drone First Test Flight" (CC BY 2.0) by Richard Unten on Flickr

Ulrika Knutsson har deltagit i DIU:s förmöte i Köpenhamn därefter i den stora BETT-mässan i London. Här kommer hennes spaning i två delar för Re:flex. Del ett:

Drönare, skolstrategier och digitala framtidsspaningar

– en utmaning för folkbildningen att förhålla sig till
Drönare som används i undervisning i Norge. Praktiskt exempel som visades på Scandinavian@BETT

Drönare som används i undervisning i Norge. Praktiskt exempel som visades på Scandinavian@BETT.

Framtiden är redan här! Åtminstone på vissa ställen i Norden. Det blir vi medvetna om genom studiebesök, föredrag och utställningar, dels i pedagogiskt förmöte i Köpenhamn, dels under den stora BETT-mässans hektiska dagar i London.

Det handlar om vår digitala framtid i rasande tempo: drönare, digitala skolstrategier, Horizon Report 2015, appar och konkreta exempel från skolor i Norden. På våningen ovanför den mer tekniska BETT-mässan i London 2015 samlas flera hundra svenskar intresserade av digital utveckling i skolan. Tillsammans med andra nordbor får vår delegation från Folkbildningsrådet och folkhögskolorna ta del av forskning, goda exempel och framtidsspaning. Att förutsättningarna är så skilda i Norge, Sverige och Danmark gör det extra intressant att se hur arbetet med digitaliseringen av ungdomsskolorna utvecklas i de olika länderna.

Dansk lösning

Danmark har en tydlig nationell strategi för hur de ska bli framstående i skolresultaten genom att digitalisera undervisningen. Det har redan gett tydliga resultat. Demonstrationsskolor och en helt egen avdelning på danska Skolverket som handlar om digital utveckling finns på plats. En mångmiljonsatsning på digitala läromedel har ökat produktionen i läromedelsbranschen markant. Det finns också resurser att söka för den som vill forska kring digital utveckling i skolan. Att Danmark ligger i topp kring digitalisering är inte konstigt med de förutsättningarna.

Från teknik till lärande i Norge

I Norge har man strategiskt tillsatt ett eget ministerium som arbetar med digitaliseringen i skolan. Där har det också inneburit forskning och krav på digitalisering och nationella insatser för att öka på takten i utvecklingen. Nationella insatser handlar om att strategiskt utveckla skolans undervisning så att den handlar mer om lärande och utveckling än om teknik. Det är pedagogik och utveckling för att stimulera för framtida kompetenser som Norge kommer att behöva. Insatserna i Norge har också fått genomslag i de europeiska och internationella undersökningarna.

I Sverige?

I Sverige låg vi i framkant när den stora satsningen på IT i Skolan (ITiS) genomfördes vid millennieskiftet. Då kunde lärare få både en egen dator och utbildning i grunderna i Informations- och Kommunikationsteknik (IKT). Men satsningen tog slut och ansvaret för digitaliseringen av skolan flyttade ut i kommunerna. För folkhögskolorna innebar ITiS en mindre möjlighet då folkhögskolelärare bara kunde delta under sista året av satsningen.

Ojämnt

Det sker digital utveckling i Sverige också idag, men den är mycket ojämn. Digitala praktiker och strategier i framkant finns tack vare de tidigare eldsjälarna. Det har dock framför allt lett till ett stort glapp mellan skolor och kommuner som fått igång respektive ännu inte startat digital utveckling. Det gäller både vanliga skolan och folkbildningen. Om den svenska skolan ska vara en likvärdig skola för alla och ge den basfärdighet som krävs idag behövs en nationell strategi även i Sverige, något som både svenska forskare och praktiker uttrycker.

De som deltar i världens största mässa för IKT i skolan har förstås redan ett stort intresse för frågorna. De svenska deltagarna i programmet uttrycker att de önskar pengar för ett skollyft. Detta behov uttrycktes redan när Näringsdepartementet under Anna-Karin Hatt tog fram Digital Agenda för Sverige, på samma sätt som det finns en digital agenda framtagen för Europa. Digitalt skollyft har också drivits på egen hand av eldsjälslärare i svenska skolan genom kollegialt delande under devisen ”Sharing is Caring”, till stor del under lärarnas fritid 2013 och 2014.

Behov enligt rådslaget i november

Rådslaget om digital utveckling i folkbildningen lyfte också upp behovet av ett digitalt kunskapslyft i folkbildarorganisationerna. Det fanns också en stark önskan om detta hos deltagarna från Rektorsfortbildning 2.0 på BETT-mässan 2015.

– Det har gett många insikter i vad vi ska tänka på i arbetet med att utveckla den handlingsplan för digital utveckling på folkhögskolan som vi har jobbat med under Rektorsfortbildning 2.0, summerar Birgitta Wåhlstrand och Ingela Enström.

Ulrika Knutsson

Kommentera "Drönare, skolstrategier och digitala framtidsspaningar"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*