Digitala resurser utmanar synen på lärande och kunskap

Ett öga"eye" CC BY-NC-ND 2.0 by Mongoose Flemmish on Flickr

Elisabet Norin rapporterar från SETT SYD i Malmö under två dagar. SETT SYD är en konferens för modernt och innovativt lärande, som nu även finns på sydliga breddgrader, förutom som tidigare i Stockholm.


”Digitala resurser utmanar synen på lärande och kunskap.”

Det är rubriken för Anna Åkerfeldts seminarium på SETT SYD konferens i Malmö. Hon arbetar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet och för Utbildningsradion UR.

Idag finns en smartmobil i fickan hos de flesta unga och vuxna. Tillgången till mängder av information och verktyg – att betrakta som hot, resurser eller redskap – påverkar både lärares och studerandes lärande och arbetssätt. För några decennier sedan lånade undertecknad tjocka böcker från England för ett examensarbete. Låneprocessen började alltid med en sökning i microficher – tunna ark som vevades fram i en speciell apparat. När böckerna väl kom var det inte alltid relevant material och de skulle dessutom skickas tillbaka inom några få dagar.

Givetvis påverkade det lärprocesserna.

Med moderna verktyg har lärprocessen fått en annan design – vare sig det gäller kursupplägg, lektionsupplägg eller egen forskning.

Anna Åkerfeldt har i sin avhandling studerat olika kunskapspresentationer på detaljnivå. Bland annat har hon studerat traditionella prov: elever svarar på frågor om ett ämne genom att skriva ned svar på ett papper med en penna. Så har det sett ut under lång tid och så ser det fortfarande ut – trots att vi i den didaktiska designen gärna tar in datorer och digitala resurser och försöker göra medvetna val runt vad som är lämpligt med tanke på vad vi vill åstadkomma.

– Teknik och pedagogik har alltid gått hand i hand, säger Anna. Och teknikutvecklingen har skapat panik i alla tider.

Traditionella undervisningsmetoder sätts på prov med varje ny förändring. Och frågan är lika gammal som idén om vad lärande är och hur det fungerar. Som exempel på det nämner Anna Åkerfeldt Platon som låter Sokrates hävda att skriftspråket (ny teknik!) försvagar människans tankar och förmåga att minnas, eftersom den som använder sig av skrift förlitar sig på en yttre förmåga istället för en inre. Tacksamt kan vi konstatera att det är tur att lärandet kommit att handla om kognitiva processer, problemlösning och nyskapande istället för språkligt memorerande och reproduktion av fakta, som inte ens är att betrakta som fakta efter en tid.

Det är en utmaning att jobba med lärande i en digitaliserad och global skola, menar Åkerfeldt. De studerande är mer aktiva. Som lärare behöver vi uppmärksamma designen i lärandet och för lärandet. Idag pratar vi mer om lärande och skapande än reproduktion och utbildning. Vi rör oss från individuellt till socialt lärande.

Digitala resurser kan idag betyda allt möjligt, påpekar hon. Forskningen måste börja nyansera sig på detaljnivå. Om vi säger att datorn är en digital resurs så finns det ju andra digitala resurser inuti den. Vad händer när vi använder tangentbord, vilka processer drar igång i hjärnan? Vilka är villkoren, förutsättningarna?

Det sociokulturella perspektivet är inriktat på talat och skriftligt språk. Det multimodala perspektivet tar in en bredare syn. De pedagogiska lärprocesserna kännetecknas ofta av ett multimodalt arbetssätt. Detta utmanar den klassiska kunskapssynen om vad lärande kan anses vara. Och hur bedömer man multimodala produktioner som bilder, grafer, filmer, program och bloggar?

När det drar ihop sig till avrundning av ett studieavsnitt så får de studerande ett konventionellt papper med frågor som ska besvaras med penna. Så långt från arbetsprocesserna och det utvecklade och lösningsfokuserade tänkandet som man möjligtvis kan tänka sig.

– Det behövs en ökad kunskap kring hur teckensystem och olika medier skapar villkor och förutsättningar för lärande, säger Anna Åkerfeldt. Det utmanar bedömningspraktiken – vad är det som ska bedömas och på vilket sätt?

Som exempel på teckensystem nämner hon färger, ljud, gester och positionering.

– Undervisningspraktik och bedömningspraktik skiljer sig åt.

Anna Åkerfeldt har också ägnat sig åt att studera skrivprocessen hos elever under rubriken ”Re-shaping of Writing in the Digital Age”. Genom sina studier har hon kunnat visa att de kognitiva processerna markant skiljer sig åt när man skriver för hand jämfört med att skriva på tangentbord. Hon har också kunnat visa att provens layout delvis formar elevernas svar. Exempelvis estimerar de längden på sina svar utifrån svarslinjernas längd. Samma effekt sytes när frågorna var disponerade tillsammans på ett papper och svaren fick skrivas på separata papper. ”Läraren vill ha så här mycket svar” var elevernas tolkning av layouten.

Skrivandet liknar i mycket en designprocess, menar Åkerfeldt. Det handlar om att externalisera sina tankar och laborera med kunskaper, att transformera och formera kunskap. Som den som frågar styr du till delar vad svaret blir när den skrivna texten blir den dominerande uttrycksformen.

Elisabet Norin

Länkar:
Anna Åkerfeldt.
Här kan du läsa en sammanfattning av Annas studier av skrivandets effekter:
https://www.idunn.no/dk/2014/03/re-shaping_of_writing_in_the_digital_age_-_a_study_of_pupil

Kommentera "Digitala resurser utmanar synen på lärande och kunskap"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*