Håkan Fleischer, filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Växjö, är en av Re:flex återkommande skribenter. Han är även aktuell tillsammans med Helena Kvarnsell med boken ”Digitalisering som lyfter skolan.” Håkan Fleischer föreläser också på FSO:s konferens om pedagogisk utveckling på Hagabergs folkhögskola. Här kommer höstens första artikel signerad Fleischer – en artikel som tar upp frågan om hur skärmar och digitala verktyg påverkar vår läsning.

---

Den försvunna sidan

Vi använder digitala medier som aldrig förr. Youtubes popularitet har exploderat, Tedtalks ger oss möjligheter att få fantastiska föreläsningar direkt hem i vardagsrummets tv eller rakt ner i telefonen. Vi lyssnar på podcasts och publicerar bilder som aldrig förr.

Men ändå.

För kunskapsbildningen har den skrivna texten en särställning, såväl historiskt som idag. Och det är inte viktigt att bara kunna läsa, vi måste också kunna läsa med god läsförståelse. Det här är ett område där svenska elever har blivit allt sämre alltmedan användningen av datorer, surfplattor och digitala läromedel har ökat. Men finns det ett samband eller är det att dra för långt gångna slutsatser? Det vill säga, när vi skyller digitala medier för försämrad läsning hos våra studerande, pekar vi då på en kausalitet eller inte? Det finns skilda uppfattningar om det, men jag vågar satsa en krona eller två på viss kausalitet. Därmed sagt: läsning på skärm kräver tydliga strategier och kunskap om de digitala mediernas särprägel.

 

Mediet, lärandet och upplevelsen

Jag har i både min avhandling En elev – en dator: Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan och i Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik problematiserat det faktum att det medium vi använder påverkar vilket lärande som sker. Detta är en utgångspunkt som prövats väl i den sociokulturella skolan. Det finns inga skäl att anta att det förhåller sig på ett annat sätt när det gäller text som blir läst på skärm vs text som läses på papper. Det måste vi förhålla oss till. Vi vet också från forskningen att läsbeteendet förändras, exempelvis påverkas antalet fixeringspunkter i texten av våra ögon när vi läser på skärm. Men det viktiga för lärandet är ju ändå upplevelsen. Det är genom att erfara världen som vi lär – och hur påverkas detta erfarande av texten i de digitala medierna?

En intressant studie av Ellen Rose visar att när vuxna studerande läser text påverkas upplevelsen på flera sätt. Dessa kan kategoriseras i sex teman.

Det första temat, Den försvunna sidan, visar att texten vid läsning på skärm inte längre finns inrymd på en yta som stimulerar flera sinnen. Läsningen i en bok är förknippad med en krispighet i pappret, en doft från sidorna, ett ljud vid bläddring etcetera. Känslan av spatial orientering försvinner vid läsning av digitala medier, det vill säga känslan av att kunna bläddra sig fram och tillbaka och orientera sig försvinner.

Det andra temat, Att ha, men inte kunna hålla fast vid handlar om att texten finns som en representation för den läsande, men är gäckande: det är svårare att göra överstrykningar, hundöron och att i övrigt hantera boken. Försök riva ut en intressant sida ur en e-bok så blir innehållet i den här kategorin tydlig.

Den tredje kategorin berör Den ständigt närvarande skärmen. Den handlar om hur studenter känner att de lättare sugs in i en pappersbok än i en datorskärm. När läsning sker på skärmen upplever de att den alltid är i vägen, ställer sig emellan läsaren och den lästa texten. I pappersboken försvinner den gränsen lättare.

Den fjärde kategorin berör behovet av att Skaffa fokus för läsningen. Här menar studenterna att de aktivt måste skapa fokus för sin läsning under större ansträngning.

Den femte kategorin pekar på att Kroppen disciplineras. I studien uttrycker studenterna att läsning med digitala medier är mindre flexibelt och att de blir begränsade i var och hur de kan läsa och därmed påverkas kroppen (det är svårare att läsa på en skärm i starkt ljus på stranden exempelvis, vilket påverkar hur kroppen skall hanteras vid läsningen). Läsningen disciplinerar kroppen istället för tvärtom.

Den sista kategorin, Att läsa för att hitta, innebär att studenterna uppfattar läsningen som mer målinriktad när de läser på skärm. Läsandet är mer av sökorienterande karaktär.

 

Vad göra?

Man kan anta olika positioner i frågan om hur det digitala läsandet skall hanteras. En omedelbar reaktion vore att säga att vi inte skall läsa texter som kräver djupförståelse på skärm. Men det är inte riktigt så enkelt. Visserligen visar forskning att läsning på skärm tenderar att göra läsförståelsen sämre, men samtidigt kommer det också alltfler indikationer på att barn och unga som är vana att läsa på exempelvis surfplattor klarar sig bättre i läsförståelse än de som inte är vana. Således kan den digitala läsningen på skärm inte helt dömas ut. Vi måste snarare inse att detta är något vi behöver träna på.

Utöver det finns också ett antal fördelar med läsning på skärm att ta vara på. I exempelvis digitala läromedel är det möjligt att anpassa texten för läsarens nivå så att hen får en alldeles lagom utmaning i sin läsning. När vi får en rapport skickad till oss kan vi visserligen inte göra fysiska hundöron i den, men vi kan – genom att öppna den i rätt digitalt verktyg – göra anteckningar och överstrykningar direkt i texten då vi läser den på skärm. Det blir också lättare att med digitala medier läsa multimodalt, det vill säga kombinera läsningen med att exempelvis också höra texten läsas upp. Möjligheterna med översättningar och talsyntes blir också allt viktigare i pedagogiska sammanhang, inte minst med många nyanlända elever och studeranden.

Vad som blir helt centralt att känna till är det faktum att olika sätt att läsa texter genererar olika förutsättningar för lärande och eftertanke. Eftersom vi vet att läsningen på skärm tenderar att bli mer sökinriktad bör pedagogiska uppgifter utformas så att den lärande får stanna upp och reflektera i lagom doser. Det kan ske genom samtal, genom att genomföra enklare kunskapstest (en quiz) eller genom att växla medium och exempelvis se ett bildspel. Här behöver vi alltså kompensera för de eventuella förluster läsning på skärm åstadkommer. Det kan ske direkt i det digitala verktyget eller med hjälp av lärarens upplägg. För det kommer vi aldrig ifrån när det gäller kunskapsbildning – läraren har den absolut viktigaste rollen, alldeles oavsett vilka tekniker som används.

Håkan Fleischer

 

Artikelförfattaren deltar i seminariedag anordnad av FSO den 12 oktober 2016 på Hagabergs folkhögskola i Södertälje. Läs mer om den här.

Recension av Fleischer & Kvarnsells bok ”Digitaliseringen som lyfter skolan” finns att läsa här.