Kollegialt lärande är ett begrepp som hörs allt oftare – men vad innebär det? Det har visat sig vara en nyckelfaktor för lärande. Vad är hemligheten? Svaret handlar om att lärare styr tillsammans. Planerar, genomför, analyserar och utvärderar sin ämnesundervisning. Fokus sätter man på elevens lärande.

Lärande och relationer

Skolforskningen har visat att lärare som jobbar tillsammans med fokus på ämnesutveckling och hur människor lär bäst flyttar sitt fokus från ”jag och min undervisning” till ”du och ditt lärande”.

När lärarlaget fortlöpande reflekterar tillsammans och hjälps åt med undervisningen får det positiva effekter. Arbetet blir roligare, lärarna gladare och mer engagerade. Det smittar i sin tur de studerande som även de blir mer engagerade och lär bättre. Att lärande handlar om att bygga relationer vet varenda folkbildare – det är ett av våra kännetecken. Tanken om kollegialt lärande ligger därför inte långt borta. Lärprocessen fungerar lättare och bättre för alla.

En bieffekt är att såväl skola som lärarlag också håller skolutvecklingen i sina egna händer.

Det utökade kollegiet

Folkbildningens 2-dagars Workspace på Hagabergs folkhögskola nyligen ägnades åt kompetensutveckling i en variant av kollegialt lärande: det utökade kollegiet. Kort och gott tog deltagarna hjälp av varandra utanför den egna organisationen.

På hemmaplan hade det varit svårt att hitta tid och rum att vara ostörd med sitt problemlösande. Nu arbetade man tillsammans i mindre grupper. Tipsade varandra, diskuterade, löste problem – och hade trevligt. Samt jobbade engagerat till sent på kvällen.

–  Man berikade varandra inom grupperna, säger Jörgen Stigberg, själv lärare och en av de ansvariga för Workspace, det första som arrangerades av Folkbildningsnätet. Vi kan olika saker och det vi skapar tillsammans blir annorlunda – bättre och rikare – än när man sitter för sig själv och försöker lösa problem.

Jörgen poängterar:

– Jag såg en glädje hos våra pedagoger över att få hjälpa varandra i de kreativa processerna under träffen. Att ge sig själv obruten tid och att helhjärtat gå in i ett eget lärande är ofta inte möjligt i vardagen.

Klassisk folkbildning

Han påpekar också det klassiskt folkhögskolemässiga i att jobba med formen kollegialt lärande som kompetensutveckling. Skapandeprocesserna får ostört komma igång. Gruppens unika kompetens finns hela tiden till reds, liksom ledarna, de så kallade ”underlättarna”. Ett epitet som signalerar att man som ansvariga inte tog på sig en förmedlande roll. Snarare stödjande – underlättande – för den som tillfälligt behövde ett bollplank.

Deltagande pedagoger blev medskapare av innehållet och kunde själva styra sina processer.

– Samtalet, mötet, skapandet. Allt fanns, säger en nöjd Jörgen Stigberg.

Ledningens ansvar

Forskning visar att rektor är en nyckelperson för hur väl en verksamhet lyckas med sitt uppdrag. Ledare med insikter, kunskap och förmåga att styra verksamheten samt förmåga att vårda lärares och elevers utveckling har bäst förutsättningar att se sin verksamhet blomstra. Se gärna Reflex artikel om skolans ledarskap här.

För framtiden kan man önska att ledningarna på skolor och studieförbund ser till att lärare och cirkelledare får möjlighet att ägna sig åt kollegialt lärande regelbundet hemmavid. Att de ges möjlighet att schemalägga tid tillsammans i ämneslärarlag utifrån tanken om medskapande processer det kollegiala lärandet. Kanske en eller två timmar varannan vecka som endast ägnas åt att utveckla ämnet?

Det kollegiala lärande är en win-win för alla inblandade och ligger i linjen med den profil folkbildningen haft historiskt och önskar ha i samtiden. Vi har redan inställningen att samtal och samarbete är vårt arbetssätt. Att öppna upp för det inom kollegiet bör med andra ord fungera perfekt.

Elisabet Norin

Källor att börja fördjupa sig i tillsammans

Synligt lärande för lärare – John Hattie. Boken kopplar världens största forskningsöversikt om undervisningsstrategier till praktiskt genomförande i klassrummet. Hatties forskning involverar miljontals elever och redogör för de mest effektiva arbetssätten för att förbättra deras resultat. Boken utgår både från lärares och elevers perspektiv och ger konkret vägledning för lektionsförberedelser, att tolka lärande och återkoppling under lektionen samt lektionsuppföljning. http://www.bokus.com/bok/9789127134676/synligt-larande-for-larare/

Att se helheter i undervisningen – En översikt om hur forskning och reflektion utvecklar lärares och elevers lärande. Exemplen kommer från naturvetenskaplig undervisning och forskning men metoderna som presenteras gäller för all undervisning. Författare är Pernilla Nilsson, en av landets främsta experter på kollegialt lärande och learning studies. Skicka efter eller ladda ned som pdf här:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2790

UR-filmen Lärandets nya landskap – mitt lärarrum på nätet – finns via login på www.folkbildning.net.

Tips för att komma igång

1. Avsätt regelbunden tid för lärarlaget.
2. Tänk på att ämnet kommer att påverka hur och vad ni gör.
3. Börja med ett litet och väl avgränsat projekt.
4. Upplägg: analys – reflektion – dokumentation.
5. Sträva efter att hålla tiden ni bestämt.