Re:flex presenterar sedan ett par veckor tillbaka en serie artiklar som uppmärksammar och introducerar dyslexi och europeiska dyslexiveckan 6-12 oktober. Artiklarna är delar av ett kommande material som ska uppmärksamma läsande, skrivande och metoder för att på bästa sätt förstå och stötta våra kursdeltagare.

---

Många vuxna med dyslexi berättar liknande historier från sin barndom. De handlar om lärare som gav upp på deras läs- och skrivproblem och istället lät dem sitta och rita. Kanske tänkte lärarna att det inte var någon idé att låta eleverna öva sig.

Det var ett riktigt stort misstag, i så fall.

Rätt nivå

Genom att utreda och ta reda på hur vars och ens styrkor och svagheter ser ut går det att anpassa metoder och övningar på rätt nivå. Individualisering är enda vägen.

Att hjälpa människor att utveckla sitt ordförråd under studietiden är en av de viktigaste uppgifterna vi har som pedagoger. Det gör vi genom att stötta dem i deras skrivande.

Redskap för tankar

Dessutom behöver vi komma ihåg att skrivandet är mer än att bara stava och informera. Det är ett tankeredskap och en väg till ökat medvetande. Det vore orättfärdigt att undanhålla människor möjligheten att använda det verktyget.

Läsning och rättskrivning är separata färdigheter. Många med dyslexi läser hyggligt bra, men kan ändå ha problem med att stava. Problemen med att skriva rätt är dessutom mer resistenta än läsproblemen. Men det går att se mönster i felstavningen, vilket gör det möjligt att anpassa med rätt sorts övningar. Exempel på det är att vissa ljud utelämnas i orden, andra läggs till, ljud förväxlas och åter andra förenklas. Det stöder teorin om att dyslexi mestadels har sin grund i en bristande känsla för ljud.

Vad ska jag tänka på med mina vuxna elever?

Läsfärdigheten varierar hos olika personer. När ni börjar jobba tillsammans ska du räkna med att det kommer att ta tid innan ni märker någon förbättring. Det är viktigt att du kommunicerar detta med dina elever så att ingen av er har orealistiska förhoppningar. Du behöver också tänka på att dina studerande själva i längden måste ta ansvar för sitt lärande. De behöver hjälp att hitta bra metoder som fungerar även efter studietiden.

Utmaningen för dig som lärare blir att ge mängder av beröm och uppmuntran och inte tröttna när det går långsamt. Dina studerande har många negativa upplevelser av skolan, många tillkortakommanden, kanske en dålig självbild och som en följd av alltsammans också känslomässiga problem. De är vana att dölja sina läs- och skrivsvårigheter och är absolut inte vana att prata om dem. Det kan vara ett stort steg.

Du bör inte orda om ”specialpedagogisk hjälp” eftersom det är ett negativt utpekande av dem som personer. Istället fokuserar du på vad de behöver kunna för att klara sig till vardags i samhället och låter dem öva på det.

Ni behöver jobba med praktisk svenska kopplad till elevernas personliga situation och eventuella arbete. Du tillhandahåller relevant läsmaterial inom de områden som berörs. Förutom att bli medvetna om sina specifika språkproblem, behöver de öva sig på sådant som att läsa och skriva instruktioner, göra anteckningar, skriva meddelanden, skriva ansökningar enligt instruktioner, inkomstdeklarera, förstå och skriva bruksanvisningar, förstå och skriva menyer, sjukanmäla.

Förståelsen att ord består av enskilda ljud och att dessa ljud kan användas till att skapa nya ord samt att höra var i ordet ljuden finns – den fonemiska medvetenheten – kan komma fort. Begreppsförståelse och lässtrategier behöver längre tid. Du behöver kommunicera detta med dem.

Ni behöver jobba i små grupper. Tiden är en avgörande faktor. Ju längre och intensivare samt regelbundet – desto bättre. Materialet behöver vara relevant för den studerande och dessutom varierat. Det är ändå lätt att tröttna i ”motvinden” man befinner sig i med sin dyslexi.

Boksamtal är ett roligt moment. Alla läser eller lyssnar (eller en kombination av bägge) till samma bok och diskuterar därefter innehållet.

Ni kan läsa artiklar och diskutera dem.

Dina deltagare kan också behöva hjälp med att söka och hitta information på Internet, göra egna presentationer av sådant man är intresserad av och träna på strategier för förståelse.

Ni kan öva rättstavning av ord inom ett ämnesområde som eleven berörs av och öva att visuellt lära känna igen ordbilderna för de vanligaste orden. Du kan visa hur man gör en enkel disposition för texter som ska skrivas.

Du bör också introducera dator, surfplatta och mobiltelefon med olika program och appar som främjar läs- och skrivfärdigheterna. Som lärare behöver du också veta vilka möjligheter ni har att få teknisk hjälp. Du kan ta kontakt med och få hjälp via Centrum för lättläst, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Hjälpmedelsinstitutet och Skoldatateket.

För dig som vill fördjupa ditt kunnande och fortbilda dig inom specialpedagogik håller flera högskolor och universitet fristående kurser på deltid. Det är ett spännande tvärvetenskapligt område där mycket sker just nu.

Elisabet Norin

Källor:
Høien & Lundberg (2013), Dyslexi. Från teori till praktik. Andra utgåvan. Natur & Kultur – ett standardverk som vänder sig till alla som i professionen möter människor som kämpar med stora läs- och skrivsvårigheter, uppdaterad och omarbetad andra utgåva.

Madison & Johansson (1998), Dyslexi. Vad är det? Vad kan vi göra? Företagslitteratur/Kommunlitteratur – litet häfte, delvis daterad, men överskådligt och begripligt.
International Dyslexia Association – http://www.interdys.org/
Hjärnfonden http://www.hjarnfonden.se/diagnoser/dyslexi__30
Svenska Dyslexiföreningen http://www.dyslexiforeningen.se/
Centrum för lättläst – http://www.lattlast.se/

Andra användbara resurser:
Skoldatateken i Sverige http://www.skoldatatek.se/index.php/skoldatatek/skoldatatekisverige
Dyslexiförbundet www.dyslexi.org
Hjälpmedelsinstitutet www.hi.org
Logometrica www.logometrica.se Specialpedagogiska skolmyndigheten www.spsm.se
Talboks- och punktskriftsbiblioteket www.tpb.se]]>