Folkbildningen i Digidel 2013

"Digidel K-holsveckan 009" (CC BY-NC 2.0) by Katrineholms Bibliotek on Flickr"Digidel K-holsveckan 009" (CC BY-NC 2.0) by Katrineholms Bibliotek on Flickr

1,5 miljoner människor står utanför det digitala samhället. Första steget för folkbildningen i satsningen Digidel 2013 togs den 27/4 vid en kick off på Folkbildningsrådet. Karin Burman, länsbildningsförbundet Stockholms län skriver om folkbildningens uppstart i Digidel 2013.

FOLKBILDNINGEN I DIGIDEL 2013

Det är få som vet att 1,5 miljoner människor står utanför det digitala samhället och därför måste vi fortsätta att sprida den kunskapen. Målet är att minska den digitala klyftan med minst 500 000 personer under perioden 2011-2013. Klyftan är bred och vi måste jobba flexibelt så att alla får den bildning som behövs för att kunna utöva sina rättigheter och skyldigheter i samhället.

Christine Cars-Ingels och Ulrika Knutsson

Detta menade Christine Cars-Ingels, Folkbildningsförbundet och Ulrika Knutsson, Folkbildningsrådet, som bjudit in till ett seminarium den 27 april 2011 på Folkbildningsrådet för att diskutera folkbildningens roll i kampanjen Digidel 2013. Representanter från studieförbund, folkhögskolor och länsbildningsförbund träffades för att se hur vi kan gå vidare för att öka den digitala delaktigheten. Träffen livesändes på Bambuser och man kunde även följa den på twitter.

Kampanjen Digidel 2013 drivs av ett nätverk på nationell nivå som har bildats med syftet att samverka för att öka e-delaktigheten. I nätverket finns bibliotek, folkbildningsorganisationer, UR, lärcentra, handikapporganisationer samt stiftelsen .SE. Kampanjen och nätverket är öppen för alla som kan bidra.

Kampanjen vill uppnå en väl fungerande demokrati för alla i Sverige. Det kräver kunskap och tillgänglighet. Många kan hjälpa många och det är en fråga för alla i samhället. Digitalt delaktig kan man klara sig på arbetsmarknaden och man kan få den vård och omsorg som man har rätt till. Digitalt delaktig kan man upprätthålla sin medborgarrätt och ha ett aktivt livslångt lärande. Digitalt delaktig kan vardagslivet bli praktiskt och ekonomiskt.

Bli en partner eller eldsjäl

Digidel 2013 har en hemsida där man kan registrera sig och tala om vilket åtagande man förbinder sig till i kampanjen. Man kan antingen registrera sin organisation som partner eller sig själv som eldsjäl. Som partner kan det handla om att utbilda personalen i sin organisation. Handledningar och aktiviteter kan göras som löften och bidrar till att visa på goda exempel om hur man kan agera för att överbrygga den digitala klyftan.
Som eldsjäl kanske man lovar att hjälpa sin äldre släkting eller någon annan person att komma igång med Facebook eller Skype. På hemsidan kan man också lägga upp länkar till olika utbildningsfilmer och andra sidor som man tycker är bra. Det gäller att synliggöra allt det som redan görs när det gäller att öka den digitala delaktigheten. Läs mer på www.digidel.se

Deltagarna på dagens seminarium efterlyste kommunbaserad statistik över äldre svenskar och internet. Det vore bra om man kan plocka fram det så att det finns något konkret att komma med när man för samtal med kommunens politiker och beslutsfattare. Vi måste jobba tillsammans för att vi ska lyckas med målet. Det här arbetet sker inte på central nivå, utan det är på lokal nivå som själva arbetet kommer att utföras. Vi behöver sätta oss i varje kommun och inventera vad som behöver göras just på den orten.

Biblioteken har en stor roll

Under dagens diskussioner återkom man till bibliotekens betydande roll i kampanjen. Biblioteken har fått ett ökat tryck. Alltfler vänder sig till biblioteken och bibliotekarierna har mer och mer fått rollen som informatörer. Det är roligt, men också problematiskt. Många vill ha hjälp med att betala räkningar via nätet. Med anledning av sekretessfrågor vill och kan biblioteken inte hjälpa besökare med detta. Här borde bankerna kunna gå in och göra en insats, det ligger ju i deras intresse att alla ska kunna använda sig av tjänsterna på nätet. Samverkan gör att vi får bättre effekt av det vi gör. Folkbildningen kan erbjuda en grundkunskap i data. Studieförbund och folkhögskolor skulle kunna hålla i kurser på biblioteken och kommunen hjälper till med att kunna hålla gratis lokaler. Bankerna skulle kunna erbjuda fördjupningskunskaper samt utforma ett säkert system för att betala räkningar på offentliga datorer.

Utbilda våra egna

Den digitala klyftan finns även inom de egna organisationerna. Det finns många som jobbar inom folkhögskolor och studieförbund som också skulle behöva lära sig mer. Cirkelledarna är en viktig målgrupp där många saknar datakunskaper. Det är viktigt att få in internet inom alla ämnen. Även inom hantverkstekniker och språk finns det mycket att hämta på nätet. I Kalmar hade man ett projekt där man utbildade cirkelledare. När de gått en datautbildning och ville ta med sig sina nya kunskaper till sina deltagare så fick de inte alltid gehör för det på kanslierna. Personalen där var inte lika insatta och såg inte nyttan med det. Personalen och de förtroendevalda inom studieförbunden behöver få mer utbildning om internet och se hur man kan använda den kunskapen pedagogiskt, så att det här verktyget kan bli till glädje i arbetet.

Det behövs länkar mellan nya användare och de som redan är vana vid att hantera nätet. När den nya användaren råkar ut för datastrul, vem vänder han/hon sig till då? Kan man samverka lokalt och skapa ett slags datakunskapsnätverk? Handledare från olika lokala organisationer, studieförbund och folkhögskolor skulle kunna bilda ett nätverk som erbjuder gratis hjälp vid datastrul. En hjälp där användaren kan ställa frågor och få ett svar de förstår, där inte teknikspråket blir en barriär.

Fler målgrupper

Vi behöver titta på flera olika målgrupper. Det är nästan nödvändigt att kunna koppla upp sig för att kunna utnyttja de olika samhällstjänsterna som numera nästan bara finns på internet. Vård & omsorg, recept, färdtjänst och barnomsorg är några exempel. Idag är det nästan omöjligt att få jobb om man inte kan skriva in sin CV direkt på nätet. Det finns exempel på jobbcoacher som inte kunde jobba med jobbcoachning – de behövde lära de arbetssökande att använda datorer först. Det är svårare och svårare att delta aktivt i samhällsdebatten om man inte är ute på nätet. Ett exempel på det är den nya nyhetssändningen på TV4 där man kan delta via Twitter. Hela tiden hänvisar man till intervjuer på nätet osv. – ”Där har vi verkligen en demokratiuppgift” påpekade Christine Cars-Ingels.
– ”Det är något som folkbildningen alltid har jobbat med, att vi ska ha den bildning som behövs för att vi ska kunna utöva våra rättigheter och skyldigheter i samhället. Där är numera nätet centralt”, konstaterade Ulrika Knutsson.

TechSoup

Andreas Ericsson från TechSoup presenterade sig med ”Jag tror att jag har en lösning på delar av resursproblemen”, vilket givetvis möttes av jubel. TechSoup är en verksamhet inom intresseorganisationen Forum för frivilligt socialt arbete. TechSoup drogs igång för ett år sedan. Det började med att Andreas fick något som han först trodde var ett spam från en samarbetspartner i USA. Det var lite för bra för att vara sant. Microsoft talade om att de skänker bort datorer och programvaror till ideella organisationer som jobbar med utsatta människor och man undrade om Forum för frivilligt socialt arbete ville arbeta med det i Sverige. TechSoup skänker bort donerade programvaror. Ca 30 folkhögskolor har fått hjälp av TechSoup vilket har gjort att folkhögskolorna har kunnat spara i genomsnitt 130 000 kr. Läs mer på www.techsoup.se.

Andreas Ericsson, TechSoup

Internetfonden

Christer Marking från Stiftelsen .SE berättade om Internetfonden. Där kan man söka projektpengar två gånger per år. Christer berättade att ett av de kommunala bostadsbolagen, Svenska Bostäder, har kablat upp sina fastigheter men upptäckt att det inte är så många som använder sig av nätet. Endast ca 20% använder nätet. Ju fler som använder sig av nätet ju billigare blir det för bostadsföretagen. Hur gör då Svenska Bostäder, när dom märker att ca 80% av deras boende inte använder sig av nätet?
”Jo, de vänder sig naturligtvis till er, studieförbund och folkhögskolor, och säger: kan ni hjälpa oss med detta?” föreslog Christer Marking. ”De kan säga till sina boende – om ni inte vet hur man kopplar upp sig och surfar på internet, så kan ni vända er till studieförbunden, som har bra cirklar om det här. Detta kan leda till att studieförbunden får en helt ny kundkrets.”

Christer Marking, .SE

Christer Marking, .SE

Internetfonden gav ursprungligen stöd till teknisk utrustning i projekt. Alltfler projekt handlar om användningen av internet och att nå ut till användarna och Internetfonden är nu uppdelad i två delar: en som rör användandet och en som rör de tekniska delarna. Olika verksamheter som arbetar med digital delaktighet kan söka pengar hos Internetfonden. Läs mer på www.iis.se

Karin Burman, Stockholms läns Bildningsförbund

Kommentera "Folkbildningen i Digidel 2013"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*