Det är svårt att stava till dyslexi

dyslexi

Re:flex presenterar från och med denna vecka en serie artiklar som uppmärksammar och introducerar dyslexi och europeiska dyslexiveckan 6-12 oktober. Artiklarna är delar av ett kommande material som ska uppmärksamma läsande, skrivande och metoder för att på bästa sätt förstå och stötta våra kursdeltagare.


Du sitter och försöker läsa. Som vanligt går det trögt och du blir mycket trött av att försöka gissa vad där står. Ord och bokstäver vägrar forma sig till en betydelse Efteråt minns du inte vad texten handlade om.

En annan situation:
Du är lärare. I klassrummet vägrar en av dina kursdeltagare att läsa högt. En annan lägger skyddande armen över sin handskrivna text. Ingen får se. Som lärare väntar du förgäves på inlämning av uppgifter från dessa elever.

Känns situationerna igen?

Forskningen

Sedan slutet av 80-talet har forskningen om dyslexi tagit fart, särskilt i Norden. Kunskapen är viktig för alla oss som vill hjälpa våra kursdeltagare med dyslexiproblematik. De kämpar med stora läs- och skrivsvårigheter. Problemen är ofta individuella vilket medför att det inte går att hitta en metod som hjälper alla.
Till detta kommer andra problem. Många med dyslexi vittnar om att de ofta möts av omgivningens förakt. Det kan handla om föreställningar om ”dumhet”. Känslan av misslyckande blir stark. Det bidrar i sin tur till dålig självkänsla, vantrivsel i skolan och svårigheter i det sociala samspelet.
Under de senaste decennierna har forskningen på området blivit tvärvetenskaplig. Neurobiologi, genetik, psykologi, lingvistik och sociologi har alla bidragit till att ge en större förståelse för vad dyslexi innebär och hur vi kan hjälpa dem som har problemen. Särskilt hjärnforskningen utvecklas snabbt och bidrar till att ge oss en bättre bild. Det tekniska i att läsa och förstå och stava rätt är komplicerade mekanismer.

Insikter

Några viktiga insikter som forskningen ger oss:

  • Den tekniska sidan av läsinlärningen – dvs. att lära sig avkoda bokstäver som tecken – har inget nära samband med intellektuell begåvning.
  •  Om processen att avkoda tar upp för mycket av hjärnans arbetsminne blir det inget över till att förstå det lästa.
  • Att ha dyslexi och kämpa med läsning är som att cykla i motvind. Hela tiden. Det är en mental ansträngning som ger mycket klent utbyte. Det kompakta motståndet bidrar till att man istället undviker läsning. Forskarna räknar med att en åttaåring utan dyslexi har läst hundra gånger så mycket som en jämnårig med dyslexi.
  • Det gamla begreppet ”ordblindhet” leder tankarna åt fel håll. De flesta som har dyslexi har problem på det fonologiska området. Det innebär att de har problem med det auditiva, ordens ljudstrukturer. Artikulationen är oklar och deras fonologiska korttidsminne dåligt. De har svårt att lagra nya ord och namn och även svårt med upprepningar. De har även svårt att sätta ord på saker och ting och behöver lång tid på sig för att lära in nya ord.
  • En mindre andel har problem med själva textytan, det visuella. Andra kan ha problem både fonologiskt och visuellt.
  • Till detta kommer ofta nära relaterade grundproblem. Det kan handla om dålig motorik, koncentrationssvårigheter eller svårighet att hålla orden i rätt ordning, s k sekvenseringsproblem, samt syn- och hörselproblem.

Huvudsymtom

Som ofta när det gäller hjärnrelaterade problem är det inom dyslexi fråga om en glidande skala. De flesta har god eller hög allmänbegåvning.
Huvudsymtomen är:

  1. Ingen automatiserad ordavkodning
  2. Stora svårigheter att läsa nonsensord
  3. Dålig rättstavning
  4. Svårigheterna att läsa består över tid
  5. Betydande skillnad mellan färdighet i hör- och läsförståelse. Hörförståelsen är mycket lättare.
  6. Ärftlighet – genetiskt, men även miljön kan bidra till att späda på problematiken.

Om någon visar exempel på de tre första punkterna och två av de därpå följande brukar man anta att det handlar om dyslexi och inte lässvaghet. Den senare drabbar 10-15% och har andra orsaker.

Annat

Annat kan tillkomma som sekvenseringsproblem, försenad språkutveckling, att det är svårare att läsa högt än tyst och problem med att memorera mekaniska uppgifter. Det senare kan leda till problem i matematik: multiplikationstabellen är ett exempel på det. Kanske är det omöjligt att lära sig noter, men fungerar fint att spela på gehör.

/Elisabet Norin


Källor:
Høien & Lundberg (2013), Dyslexi. Från teori till praktik. Andra utgåvan. Natur & Kultur – ett standardverk som vänder sig till alla som i professionen möter människor som kämpar med stora läs- och skrivsvårigheter, uppdaterad och omarbetad andra utgåva.
Madison & Johansson (1998), Dyslexi. Vad är det? Vad kan vi göra? Företagslitteratur/Kommunlitteratur – litet häfte, delvis daterad, men överskådligt och begripligt.
International Dyslexia Association – http://www.interdys.org/
Hjärnfonden http://www.hjarnfonden.se/diagnoser/dyslexi__30
Svenska Dyslexiföreningen http://www.dyslexiforeningen.se/
Centrum för lättläst – http://www.lattlast.se/

Andra användbara adresser:
Dyslexiförbundet www.dyslexi.org
Logometrica www.logometrica.se
Specialpedagogiska skolmyndigheten www.spsm.se

Kommentera "Det är svårt att stava till dyslexi"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*