Fakta om Bliss
Bliss är ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder. En del symboler är bildlika, andra är ideografiska (står för en idé), exempelvis siffror. Symbolerna är svarta linjebilder och presenteras på olikfärgad eller vit bakgrund för att visa vilken ordklass ordet tillhör. Blissystemet innehåller grammatiska tecken och symboler som möjliggör bildandet av fullständiga meningar. Blissymboler har, speciellt för personer som saknar tal ofta i förening med ett rörelsehinder, blivit ett alternativ eller ett komplement. Blissanvändaren kommunicerar med sin omgivning genom att peka på en symbol-karta. Man pekar då med handen, en pannpinne, en lampa eller använder en dator med andra styrsätt. Den person som bliss-användaren talar med behöver inte veta vad symbolerna betyder utan kan utläsa vad symbolen betyder ovanför varje utpekad symbol.

Källa: Wikipedia

---

Bliss och det flexibla lärandet

Flexibelt lärande öppnar dörrar och ger möjligheter för många grupper som annars inte kan. Ensamstående föräldrar, glesbygdsbor, heltidsarbetande och personer med olika funktionshinder kan med hjälp av flexibelt lärande komma åt kurser och cirklar och möta andra människor som de annars kanske inte hade haft chansen att göra.Likväl finns det sådana som har svårt att komma åt även det flexibla lärandet. På Sunderby folkhögskola arbetar man just nu med folkbildningsrådsprojektet ”Att bygga broar med bliss – ett demokratiprojekt”.Projektets huvudmål var från början att ge blissanvändarnas assistenter och anhöriga en kurs i sociala medier. Ganska snabbt förstod man dock att det också fanns andra mer primära behov, t.ex. för föräldrar att träffa föräldrar i samma situation, assistenter att fortbilda sig i bliss.Re:flex har pratat med Gerd Nordmark som är projektledare.

——————–

Ett av målen med projektet är att ”ge blissanvändare en möjlighet att delta i samhällsdebatten, vara en aktiv samhällsmedborgare samt bli en del av samhället”. Hur arbetar ni med det konkret i ert projekt?
-Utan assistenternas kunskap om exempelvis samhället kan det vara svårt för blissarna att tillgodogöra sig samhällsinformation. Vi har bjudit in politiker, planerat in studiebesök och vi visar upp oss i samhället.

Vartefter skapar vi blisskartor utifrån det moment vi arbetar med. Vi har knutit till oss en blissexpert som arbetar med att utveckla kartor för våra specifika ändamål.
Exempel på blisskarta från kursen.

Vad fick er att dra igång det här projektet?
-Vi såg ett behov av både en mötesplats och en vidareutbildning av assistenter och anhöriga för att ge blissarna möjlighet att delta i samhället.

Ni har tidigare på Sunderby haft en kurs i ”Socialt företagande” på folkbildningsnätet för deltagare med funktionshinder. Två av deltagarna på den kursen var blissanvändare. Hur fungerade den kursen?
– Det var en mycket lyckad kurs. Tyvärr så fanns det inte medel att fortsätta med den. Vi blandade blissanvändarna som var från Luleå med deltagare från Piteå som hade psykiska och sociala funktionshinder. Vi träffades hela gruppen på skolan en gång i månaden. Jag åkte till Piteå ungefär två till tre gånger i månaden för att hjälpa deltagarna att strukturera uppgifterna. Blissarna kom till skolan en gång i veckan och klarade sig till stor del själv, tack vare assistenterna. Vi arbetade utifrån gruppens samtal, det vill säga gruppen delades in i mindre grupper och jobbade tillsammans med olika teman. Vi skrev t.ex. medborgarförslag, arbetade med kooperativa värderingar, mycket studiebesök och allt redovisades på Folkbildningsnätet.

Det var trögt för deltagarna från Piteå att arbeta på Folkbildningsnätet i början men det gick bättre och bättre allteftersom. Piteågruppen hade mest problem med Folkbildningsnätet och kände sig mycket obekväma med sättet att studera men det lossade efter hand. Blissarna hade assistenter som var väl förtrogna med sättet att arbeta och av att använda sig av Internet, så i början var de drivande på kursen. Men hade assistenterna varit ointresserade och oengagerade hade det varit svårt för våra blissare.

Det är svårt för blissare att kommunicera på nätet utan mellanhänder?
Ja, det är mer eller mindre omöjligt. De som använder bliss kan ha talhandikapp, cp-skada, talsvårigheter. Assistenterna blir deras förlängda arm. Blissanvändarna blissar och assistenterna översätter till vårt skriftspråk. Är kartorna inaktuella så blir språket torftigt.

Finns det idag något forum på nätet för blissare?
-Det finns ett forum på Facebook dit jag hoppas fler och fler ansluter sig. Vi arbetar aktivt för att det ska bli så. Sedan finns det ett blissnätverk via Specialpedagogiska skolmyndighetens distansverksamhet.

Hur tänker du dig att blissanvändarnas deltagande på nätet kan se ut i framtiden?

Den dagen blissymbolprogrammen (t.ex. ”Symbol” för Windows) fungerar tillsammans med de sociala medierna kan de som använder bliss som kommunikation delta fullt ut genom olika tekniska hjälpmedel, pekpinne, ögonrörelse och andra hjälpmedel. Idag är de till hänvisade till vårt skriftspråk och då behövs en förlängd arm som skriver in det som blissas av blissanvändaren.