Varför söker inte de som behöver oss?

En stormtrooper som skriver"writing a poem" CC BY-NC-SA 2.0 by Kristina Alexandersson on Flickr
Sen höstterminen 2010 driver Nyköpings Folkhögskola en skrivarkurs på distans. Första terminen var det en salskurs, efter det gjorde vi om den till en distanskurs på nätet och kör den på det viset med ny start varje termin.

Under hela den här tiden har vi egentligen aldrig haft problem med att få deltagare till kursen, däremot kan det vara problem att få en hel klass att gå kvar hela terminen (se Obligatorisk närvaro).

De som söker och blir antagna kan vara väldigt olika i ålder och bakgrund. Det är också olika hur van man är vid den digitala sida som är ständigt närvarande vid en distanskurs, några har det knepigt i början av terminen men det löser sig alltid.

Som folkhögskola har vi ett demokratiuppdrag. Med en skrivarkurs på distans vill Nyköpings Folkhögskola nå ut till dem som i vanliga fall inte hittar våra kurser, eller till dem som
inte ha möjlighet att vara på plats på skolan. Med en distanskurs vill vi nå människor som kanske inte gett sitt skrivande en chans. Med hjälp av en kurs på nätet vill vi vara med och minska klyftorna i samhället.

Hur har det gått?

Vi har formulerat vår skrivarkurs som en förberedande kurs som ger ”god grund för fortsatta studier på mer nischade skrivarkurser”, vilket också visar sig i innehållet. Det här innehållet stod sig bra de första terminerna, då vi hade en majoritet deltagare som var väldigt osäkra på sitt skrivande eller till och med nybörjare som ville pröva på skrivande. Sakta men säkert har dock typen av deltagare, eller de som söker till oss, förändrats.

I viljan att försöka minska den digitala klyftan med hjälp av en distanskurs finns en märklig återvändsgränd, på en distanskurs kan du nämligen inte vara nybörjare framför en dator. För att gå vår skrivarkurs måste du kunna hantera moment som mail, bifoga filer, jobba via plattform och använda ordbehandlingsprogram.

För vår del är det tydligt att våra deltagare blivit mer och mer drivna. Många är väldigt långt komna i sitt skrivande. Det är vanligt att de som söker har akademiska utbildningar i ryggen och skrivit både C- och D-uppsatser. Vid den obligatoriska telefonintervjun, inför antagning, ställer vi allt oftare frågan; är inte den här kursen för enkel för dig?

I vårt antagningsarbete inför hösten 2014 behövde vi inte ens telefonintervju för att säga nej till en sökande, som nu ingick i ett romanprojekt med Susanna Alakoski som mentor, som utöver det även gått flera terminer kreativt skrivande på universitet. Vår kurs står inte upp mot den typen av sökande. Likväl behöver vi deltagare till kursen. Samtidigt
som drivna skrivintresserade blir allt fler bland våra sökande blir nybörjare allt färre.
Varför söker inte de som behöver oss? Hur når vi dem som behöver oss mest?

Jan Altsjö

Kommentera "Varför söker inte de som behöver oss?"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*