Digifolkpodden 2 är ute med temat Stress, tech och lycka. Här funderar Johanni Larjanko, ena halvan av podd-duon, över stress och lycka i ett folkbildarliv. Och han har en fråga till dig som läser och lyssnar.
– Men du, säger Kicki. Kan vi inte göra nåt om hur man skall kunna behålla sitt lugn och känna sig lycklig mitt i all stressen?
Vi har just fått klart den första podden, om konspirationer. Vi känner oss nöjda, och lite lättade. Efter en lång tid av löst prat och planerande har vi fått till det. Första avsnittet ligger ute. Det är en hel månad tills nästa skall ut. Jovisst svarar jag därför, och tänker att det blir väl lätt. Stressade är vi ju allihopa.
Tre veckor och ett par uppskjutna inbandningar senare (kalendrar som inte synkroniserar, bråttom på jobbet, känslor av utmattning…) är jag inte lika säker. Vardagen har igen fått den där välkända gulgröna nyansen i kanterna. Den som antyder att tunnelseendet börjar ta över. Kanske vet du vad jag menar. Jag sitter med webbläsaren öppen och har just tryckt fram en ny, tom flik. Men vänta nu. Vad var det jag skulle göra? Jag hade det för ett ögonblick sedan.
Att bolla med vardagen, hålla på med utveckling och lyckas hålla huvudet kallt kräver skicklighet. Och fokus. Det här är världens roligaste jobb. Det är kreativt. Utmanande. Viktigt. Folkbildning gör skillnad. Samtidigt är kraven stora. Kanske mest från mig själv. På att orka. Att utveckla. Att förnyas. Att hänga med. Att få känna sig lycklig mitt i allt detta är inte heller så dumt. Men, hur gör man?
Jag tar tåget västerut för att i Finlands fd. huvudstad (Åbo) samtala med professor Alf Rehn om flippade klassrum och att behålla sin kreativitet i dagens teknologiska brus. Alf syns och hörs ofta i sociala medier, på seminarier, konferenser och i TV-soffan. Han är befriande provokativ.
Några tips om hur vi skall kunna vara lyckliga mitt i stressen kommer han inte med. Istället problematiserar han bland annat vår romantiserade bild av den aktive lärande som glatt tar emot allt vad vi har att erbjuda i form av nya läromiljöer och -metoder. Vi sitter ner på ett kafé nära tågstationen efter arbetsdagens slut. Vi har 15 minuter innan han måste vidare. Det finns inte rum för omtagningar eller långa resonemang. Det är fokus som gäller.
Jag har försökt lite olika metoder. Handskrivna listor. Projekthanteringsverktyg. Påminnelser i google calendar. Påminnelseappen Wunderlist. Daglig fokuslista med 3 saker som åtminstone måste bli klara.
De funkar en tid. Sen tar det mera tid att uppdatera dem än jag vinner på att ha dem. Så återgår jag till att försöka hålla allt i huvudet.
Hur gör du? Den här gången känner jag att vi tar oss an en jättefråga. En fråga som nog inte har ett entydigt svar. Istället utvecklar vi var och en egna överlevnadsstrategier. Hur ser dina ut? Jag är nyfiken. Gå in på FB-gruppen Folkbildare på fejan och berätta. En sak som jag har märkt är att det hjälper att prata om saken. Det är inte bara jag som är stressad, ibland utmattad, efter i tidtabellen. Det är inte (har jag äntligen insett) en tävling där det gäller att komma först i mål. Vi är alla inne i det här tillsammans. Och kanske kan vi också hjälpa varandra, tillsammans.
Nu är podden ute, fem dagar efter tidtabellen.
Lyssna här: http://reflex.folkbildning.net/poddar/ eller prenumerera på Digifolkpodden om du använder en podcast-app.
Vi samlade också lite om stress, flippade klassrum och lycka i vår tematiska storify på https://storify.com/larjanko/digifolkpodden-2-stress-tech-och-lycka
Johanni Larjanko
Koordinator, Bildningsalliansen
Kommentera "Lycklig stress"