Lars Forsmark om det flexibla lärandet

en böjd penna"Lápiz Flexible" (CC BY-NC 2.0) by Diego A on Flickr

Lars Forsmark är rektor på Västerås folkhögskola. Han berättar nedan hur han ser på det flexibla lärandet.

Varför ska man hålla på med flexibelt lärande över huvud taget – från en skolledares synvinkel?
-Folkbildningen är till för alla. Man når deltagare med flexibelt lärande som inte kan ta sig till en fysisk kurs. På det här sättet når vi ut till hela vår målgrupp, inte bara delar av den.

Det är en demokratisk fråga, alltså?
-Det är det definitivt. Men att hålla på med flexibelt lärande ger också oss som skola en möjlighet att utveckla oss och utveckla nya pedagogiska vägar, som även spiller av sig på andra kurser vi har.

Ser du några pedagogiska fördelar med flexibelt lärande?
-Framför allt att deltagarna i ökad grad kan välja tid, plats, rum och lärstil för sitt lärande. Vi ser också att deltagarnas taltid tenderar att öka på de flexibla kurserna och lärarnas verkar minska i motsvarande grad.

Vad kan det bero på?
-Det finns inte rutor – som i ett schema – som säger när man ska vara intresserad av en viss sak. Så jag tror att lusten kan öka med friheten. Sedan är det också så att deltagarna inte begränsas av att en lektion tar slut. Man kan inte heller bli avbruten mitt i ett inlägg.

Det finns inte någon kateder heller i en flexibel kursmiljö. Det kan finnas en risk att ”katedern styr” i ett vanligt klassrum – eller att den förväntas göra det. En flexibel kursmiljö är mer demokratiskt möblerad.

Om vi skulle prata lite mer om ”de nya pedagogiska vägarna” som du nämnde förut. Hur menar du då?
-Dels handlar det om tekniska metoder, program, ljud och bild och sådant, men dels handlar det också om det ökade samtalet mellan pedagogerna.

Är det är lättare att komma igång med pedagogiska samtal på flexibla kurser?
-Ja, jag tror det beror på öppenheten. Man kan på ett väldigt enkelt sätt titta i varandras kurser och låta sig inspireras. Det är nog inte lika lätt på ”fysiska kurser”. Man har inte tid och möjlighet att gå in. Det är definitivt lättare i asynkrona kursmiljöer. De flexibla kurserna är bara ett klick bort och är öppna 24 timmar om dygnet.

Du nämnde tidigare också att den ökade pedagogiska debatten verkar spilla av sig på övrig verksamhet på skolan. Berätta mer!
-Ja, det är det. Dels har rent praktiska arbetssätt spillt av sig. Vi har anammat mycket av arbetssättet även på våra fysiska kurser. Ett exempel är att planeringar, sammanfattningar och uppgifter ligger på nätet även på sådana kurser.
Men dels har också alltså de pedagogiska samtalen ökat även på andra kurser för att man sett fördelarna av en öppen verksamhet på våra flexibla kurser.

Vad är det viktigaste man ska tänka på i början när man vill dra igång med flexibelt lärande?
-Det viktigaste är att man är överens. Pedagoger och skolledning måste vara överens om att det här är något man ska satsa på. Det är lätt att det inte blir bra om man inte har samma mål för ögonen.

Sedan är det viktigt att ekonomiska skäl inte får styra. Man ska inte gå in i ett arbete med flexibelt lärande i tron att det är billigare. För det är lika resurskrävande med flexibelt lärande – om inte mer resurskrävande i början – än ”vanliga” kurser.

Rent konkret då, när man nått samsyn kring målet, har du några tips?
-Först och främst måste det finnas förståelse och uthållighet från skolledningen för att bra flexibelt lärande och bra distanskurser tar lång tid att sjösätta. Det tar tid för lärarlaget att hitta balans mellan teknik och pedagogik, och det krävs tid för fortbildningsinsatser.

Hur ser du på skolledningens kunskap om flexibelt lärande?
-Har man inte kunskap så måste man fortbilda sig så att man förstår mer vad det innebär med flexibelt lärande. Det är svårt att få en kvalitetssäkring i en flexibel kurs, om man inte, som skolledare, har kunskaper om såväl teknik och pedagogik. Sen krävs det av mig som rektor att jag är aktiv i skolans verksamhet. Då ska jag även förstås vara aktiv på de flexibla kurserna på samma sätt.

Som rektor är jag ytterst pedagogiskt ansvarig och jag måste kunna stötta, komma med goda idéer och tips och också lära mig mer hela tiden i den flexibla delen av verksamheten.

Flexibelt lärande tenderar att vara rätt annorlunda om man tänker på hur, när och var personalen arbetar. Hur ser du på det?
-Det är viktigt att skolledning och personal är överens om vilka spelregler som ska gälla – vad som är bäst för verksamheten.

Vi har märkt att deltagare på distanskurser i hög grad är aktiva och uppkopplade utanför de vanliga skoltiderna, och då finns det pedagogiska fördelar om personalen kan vara till hands på lite udda tider.

Vad har du för tankar kring teknisk kunskap hos pedagoger på flexibla kurser?
-Det räcker inte bara med grundläggande datorkunskaper. Ett arbetslag som ska jobba med bör ha ständigt pågående fortbildning för att utveckla nya pedagogiska metoder och lära sig mer om tekniken. Och det är en fortbildning som betalar sig många gånger om då tekniken inte längre är ett hinder för pedagogiken. Om de tekniska tillkortakommandena är ett hinder för pedagogiken blir kursen lidande. För pedagogiken är det primära, inte tekniska nyheter. Men kan man hitta tekniska möjligheter och utnyttja dem, så kan man hitta nya pedagogiska vägar och göra en bra kurs bättre.

Pedagogiken på en flexibel kurs är alltså avhängig av det tekniska kunnandet?
-Ja, man blir en bättre pedagog om man förmår utnyttja fler tekniska möjligheter på bästa sätt.
Lars Forsmark är rektor på Västerås folkhögskola. Här berättar han hur han ser på det flexibla lärandet. Varför ska man hålla på med flexibelt lärande över huvud taget – från en skolledares synvinkel? -Folkbildningen är till för alla. Man når deltagare med flexibelt lärande som inte kan ta sig… [ läs mer… ]]]>

Kommentera "Lars Forsmark om det flexibla lärandet"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*