Kristallkulan – om framtidens folkbildning i studiecirklar år 2020

En kristallkula"Crystal Ball" (CC BY-NC-ND 2.0) by Matt Kadlick on Flickr

I maj bjöd vi in till skrivtävlingen ”Kristallkulan”. Var möts vi och hur lär vi om tio år var en av de frågor vi ställde till er. Nu har ni blickat in i vardagen år 2022 och givit oss era bilder av en framtid som kanske präglas av utvecklingen vi just nu ser runt oss: surfplattor, smarta telefoner, e-böcker …

Under sommaren droppade texterna in. Genrerna varierade stort liksom uttrycken. Juryn har nu valt ut tre vinnare utan särskild ordning. Deras texter kommer att presenteras under september 2012.

Här är Thor Rutgerssons bidrag ”Kristallkulan – om framtidens folkbildning i studiecirklar år 2020”.

Juryns motivering:
En nyanserad och diskuterande krönika, en uppmaning till framtidens folkbildare från en person som kan sin folkbildningshistoria och med den i ryggen visar möjliga vägar.


Thor Rutgersson är verksamhetsutvecklare på ABF och har ett stort intresse för folkbildningens framtid. Under 2010-2011 arbetade han med ett projekt på Folkbildningsförbundet som hette just ”Folkbildningens idé och framtid”, vilket resulterade bland annat i böckerna ”Unga Folkbildare Om Framtiden” och ”Folkbildning i förändring”. Thor är idag 29 år men blev cirkelledare för sin första musikcirkel när han var 13!


Kristallkulan – om framtidens folkbildning i studiecirklar år 2020

Av Thor Rutgersson

Framtidens studiecirkel är egentligen inte så annorlunda från hur den ser ut och fungerar idag. En cirkel är från början en flexibel och anpassningsbar form för lärande – själva idén är ju att vi som är med lär oss tillsammans – och anpassar och förändrar efter behov och humör. Skillnaden är förstås att allting är mer tillgängligt 2020. Och då menar jag inte bara information via webben och diverse appar och maskiner. I framtiden har tekniken också medfört att vi kunnat rusta våra lokaler för olika typer av behov, allt från hörslingor och rullstolsramper till elektronisk översättningsapparatur, och allt däremellan. Om åtta år är folkbildningen verkligen till för alla! Givetvis kan man även träffas över nätet. Vi har finslipat de tekniska lösningar som krävs för att garantera studiecirkelns delaktighet och pedagogik. Självklart går dessa lösningar att komma åt via framtidens Facebook och MySpace. Samtidigt sänds föreläsningar och seminarier digitalt och går att se helt gratis via både mobil, dator, läsplatta och TV. Att folkbildningen blir mer tillgänglig gör också att den blir självklar i alla viktiga processer, såväl i det privata som i det offentliga.

För att det här ska bli verklighet behöver vi förstås arbeta i den riktningen. Det innebär att vi måste testa nya former för delaktighet och vi måste våga se folkbildningen med nya ögon – och utanför dagens tolkningar av regelverket. Vår värld är i ständig förändring. Så har det alltid varit. De som anpassar sig till förändringen består. De som stretar emot försvinner. Folkbildningens styrka är att våra former är anpassningsbara. Så länge den demokratiska, gemensamma processen finns bevarad är lokal, teknik, upplägg och struktur egentligen oväsentligt – studieförbundens och folkhögskolornas ansvar är framför allt att hela tiden uppdatera de verktyg som erbjuds så att så många som möjligt kan ta del av så mycket som möjligt. Det är inte kärnan som skall förändras.

Med det sagt har folkbildningen en stor och viktig utmaning i den tekniska utvecklingen. Det räcker nämligen inte med att uppdatera och anpassa folkbildningens aktörer – det handlar också om att se till att alla de som står utanför utvecklingen också får ta del. Satsningen Digidel visar att många människor i Sverige lever utanför den digitala gemenskapen. Det betyder att deras möjligheter att ta del av och påverka framtidens debatt och lärande är begränsade. Folkbildningen måste hitta alternativa sätt att skapa både möjligheter och intresse för digitala mötesplatser. Den nuvarande utvecklingen, där åsikter lyfts direkt från Twitter och in i traditionell media, är bara positiv om fler människor kan vara med och tycka till.

Vilka ämnen och cirklar som kommer att bli populära i framtiden är svårt att sia om. Vem trodde att vi idag skulle ha studiecirklar i E-sport och lajv – och vilka trodde, för hundra år sedan, att en av studieförbundens största verksamheter skulle vara med musikgrupper som spelar rock/pop och hip-hop? Det viktiga är inte vad vi tror kommer att bli populärt utan att vi vågar titta på nya trender och intressen med nyfikna ögon. Så fort en grupp människor vill gå vidare med ett intresse och utvecklas tillsammans ska folkbildningen och studiecirkeln vara det självklara verktyget. Studieförbunden måste vara på tårna och beredda!

Avslutningsvis kan man alltså säga att det finns mycket som folkbildningen måste göra om vi ska nå den vision som jag inledde med. Och om alla ska kunna ta del av den. Låt oss börja med en gång!

Kommentera "Kristallkulan – om framtidens folkbildning i studiecirklar år 2020"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*