Stefan Pålsson är frilansskribent med fokus på samhällsutveckling, utbildning och lärande. Han har ett internationellt perspektiv och intresserar sig för aktuella teman. Under hösten skriver han en serie artiklar om folkbildningens digitala utveckling för oss på Nättidningen Re:flex. Läs hans tankar här:

Folkbildningens digitala infrastruktur står på tur att uppgraderas. First Class via Folkbildningsnätet har länge fungerat som en gemensam plattform för undervisning, kommunikation och samarbete. Nu börjar folkhögskolorna undersöka nya plattformar som öppnar för andra vägar.

Samverka och dra nytta
Här finns det mycket att fundera på och att undersöka närmare. Vilka behov har man och hur kan de bäst mötas? En viktig faktor är att innehållet ska vara enkelt att överblicka och att det inte ska krävas stora ansträngningar för att komma igång. Startsträckan ska vara kort och nyttan ska vara tydlig och uppenbar. Samtidigt är det angeläget att se till att plattformen även i fortsättningen inte enbart är lokal. Det är en obestridlig fördel att kunna samverka och dra nytta av varandra på folkhögskolor över hela landet.

I Norge har folkhögskolorna tillgång till en gemensam plattform för undervisning och för pedagogiskt samarbete. För knappt ett år sedan tecknade den norska folkbildningen ett ramavtal med Itslearning, som är en av de vanligaste lärplattformarna i Norge och i Sverige.

Inte låsa in sig

Lärare och studerande vid svenska skolor och högskolor har under de senaste tio, femton åren vant sig vid att arbeta med Itslearning och liknande webbaserade lärplattformar i undervisningen. Nu när folkbildningen går vidare i sin digitala utveckling, är det viktigt att dra nytta av deras och andras erfarenheter. Det finns både hinder och möjligheter att ta hänsyn till när man gör sina val. Framför allt gäller det att inte låsa in sig i lösningar som riskerar att försvåra det dagliga arbetet och hämma den pedagogiska utvecklingen.

Dela med sig

Det är också angeläget att de folkhögskolor som provar lärplattformar delar med sig av sina erfarenheter. I oktober arrangerade Folkhögskolornas Serviceorganisation en fortbildningsdag där lärare pratade om för- och nackdelar med olika lösningar. Fördelen är att det är just lärare som berättar om sina konkreta erfarenheter i vardagen, inte säljare som vill lansera en produkt eller tjänst.

Kompetenslyft
Behovet av ett nationellt digitalt kompetenslyft börjar bli en viktig fråga i samhällsdebatten. Den har även stor betydelse i det här sammanhanget. Hur kan och bör man arbeta med olika former av nätbaserat lärande för att utveckla den allmänna förståelsen för hur det digitala medielandskapet ser ut och fungerar?

Situationen i Danmark

Center for Undervisningsudvikling og Digitale Medier (CUDiM) vid Århus universitet arbetar sedan två år tillbaka med ett utvecklingsprojekt kring nätbaserat lärande, som avslutas under 2017. Tanken är att öppna för nya pedagogiska perspektiv i den högre utbildningen och att dra nytta av erfarenheterna från MOOC och andra öppna typer av öppet lärande. Målet är att försöka utveckla undervisningsformer som verkligen drar nytta av de möjligheter som den tekniska utvecklingen skapar.

Forskarna på CUDiM ansvarar också för den försöksverksamhet kring fjärrundervisning i den danska grundskolan som Styrelsen for It og Læring kommer att genomföra under nästa läsår. Här är syftet att ta reda på om det är möjligt att förena klassrum och nät för att skapa likvärdiga möjligheter för alla elever oavsett var de bor. Man ska inte använda någon lärplattform, utan istället bygga vidare på Google Docs, Skype och andra tjänster som lärare och elever redan är förtrogna med.

På många håll i Danmark är det svårt att rekrytera behöriga lärare i vissa ämnen och mindre skolor med få elever i varje årskurs har också svårt att täcka sina behov. Därför vill man prova om assisterad fjärrundervisning kan lösa problemet. Precis som i distansundervisning handlar det om att använda nätets möjligheter. Den avgörande skillnaden är att lärare och elever är närvarande samtidigt på olika platser och kan kommunicera med varandra i realtid över nätet.

I försöket med fjärrundervisning ska eleverna inte sitta ensamma framför sina datorer, utan de ska få olika former av hjälp och stöd på plats. Det gäller också att tänka i nya didaktiska banor, så att det blir en interaktiv undervisning som håller en minst lika hög kvalitet som klassrumsundervisningen. Förutom att skapa en större likvärdighet, hoppas man också kunna hitta arbetssätt som kan utveckla och förstärka “den vanliga” undervisningen.

Förena och förstärka
Jag tror att folkbildningen kan lära sig mycket av att följa det här och andra liknande försök. En av forskningsfrågorna handlar om att undersöka vad som behövs för att utveckla läranderum av en hybrid karaktär, som drar nytta av de fördelar som finns i det fysiska respektive det virtuella rummet. Det handlar alltså inte om att ersätta det ena med det andra, utan om att förena och förstärka.

Öppna undervisningsrum
En annan fråga går ut på att ta reda på hur man kan skapa öppna undervisningsrum med hjälp av it och digitala medier. Detta är även något som folkbildningen behöver veta mer om: hur kan man kan arbeta för att ge tillträde för flera? Andra frågor rör bland annat möjligheten att skapa fungerande undervisnings- och läraktiviteter som överskrider den enskilda skolans ramar samt hur övriga samhället kan engageras i undervisning och lärande. Alltsammans är högst relevant för en folkbildning som vill inkludera och skapa gränsöverskridande möten.

Detta är naturligtvis en utveckling som tar sin tid, men det är viktigt att börja tänka framåt  – och att ta det första steget.

Stefan Pålsson