Datorn i skolan, del 1: Därför behövs egen dator i skolan

Datordelar"Strip" CC BY-SA 2.0 by Simon Claessen on Flickr
Håkan Fleischer

Håkan Fleischer

Följ vår gästskribent Håkan Fleischers miniserie, specialskriven för Nättidningen re:flex! Den handlar om hans specialområden: datorn i skolan och digital bildning. Idag publicerar vi del 1 av 3. Häng med!

Håkan Fleischer är fil dr i pedagogik och en uppskattad och flitigt anlitad skribent och föreläsare. Hans vetande och forskning finns i den punkt där pedagogik möter medie- och kommunikationsvetenskap. Han är bland annat författare till ”Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik”. Håkans webbsajt: http://www.fleischer.se/

Datorn i skolan, del 1: Därför behövs egen dator i skolan

Datorer i ungdomsskolan har blivit ett konkurrensmedel. Det är både bra och dåligt. Det är bra på så vis att mängden datorer i skolan på så sätt snabbt har ökat. Det är mindre bra eftersom det också har lett till satsningar som är mindre genomtänkta och mer styrda av ekonomiska intressen och vilja till konkurrenskraft än av pedagogiska idéer. När det gäller datorer i skolan är det idag omkring 250 kommuner där eleverna helt eller delvis har egna datorer. Siffran är dock vansklig att förlita sig på. I somliga fall avses hela kommuners satsningar medan det i andra fall avses satsningar på enskilda skolor eller åldersgrupper. Ibland avses satsningar med datorer och ibland med surfplattor. Tillförlitlig och färsk statistik finns inte att tillgå eftersom detta är ett område som utvecklas så snabbt. Nästa rapport kring datortäthet i skolan kommer från Skolverket under 2016. Klart är att trenden går bort från datasalar och datorvagnar till användande av egen maskin på ett eller annat sätt.

Det är min uppfattning att skolan har blivit alltför mycket av en marknad och att dessa intressen fått alltför stort inflytande i datoriseringen av skolan. Men datoriseringen av skolan är viktig också av några andra skäl, vilka jag skall ta upp nedan.

Samhällsekonomi

Vi lever i ett förändrat samhälle med en förändrad ekonomisk situation. En del kallar det informationssamhälle, en del nätverkssamhälle. Beskrivningen av samhället som postindustriellt sätter fingret på att en allt större del av samhällets totala produktion ligger bortom det den industriella och mekaniska. En allt högre grad av samhällsekonomin bygger istället på symbolhantering, det vill säga att ta in, bearbeta, förädla, förstå, tolka, analysera och presentera information i olika sammanhang. Ur detta perspektiv är det självklart att alla elever behöver var sin dator i skolan för att förbereda sig inför ett yrkesliv. I det här perspektivet kan man alltså hävda att den egna datorn behövs för att samhällets ekonomi helt enkelt kräver det.

Rättvisa och medborgerlighet

Ur elevens perspektiv är det lika viktigt med egen dator som ur samhällets. Det finns en myt om unga människor som automatiskt digitalt bevandrade. Så är inte fallet. Det finns inte en digital generation som per automatik behärskar datorer och alla är heller inte väldigt intresserade. Alla unga har inte heller förutsättningar hemifrån att ha tillgång till datorer och internet under vettiga former. Därför är det ur ett rättviseperspektiv viktigt att elever får tillgång till egen dator i skolan. Det skall helt enkelt inte spela någon roll vilken bakgrund eleven kommer ifrån och vilken föräldrarnas ekonomiska situation är. Samhället förutsätter allas förmåga att orientera sig i en värld där alla kan deklarera, göra bankärenden, förstå vad som är säkert och osäkert beteende på nätet. Skolan måste hjälpa eleverna att bli medborgare som klarar av den saken. Det är ett ansvar som aldrig kan vila enbart på föräldrar.

Effektivitet

Ur skolans perspektiv finns det också skäl att anamma datorer. Rätt använda kan de nämligen bidra till en effektivisering i form av minskad administration. Överblicken över de administrativa göromålen ökar också om det görs på rätt sätt. Naturligtvis händer det att denna effektivisering blir till ett skäl att dra ner på lärarresurserna. En sådan utveckling är mycket olycklig och har skådats i ett antal kommuner i Sverige med fackliga protester som följd. Naturligtvis skall effektiviseringen istället betraktas som ett sätt att frigöra tid för det som är viktigt, nämligen undervisning av hög kvalitet från lärarens sida. Idag ägnas omkring 40 procent av lärarens arbetstid till undervisning. Det är en siffra som alla torde finna intresse i att öka.

Katalysator

Det sista skälet för eleverna att ha egen dator i skolan är att skolan skall bidra med bildning och utbildning som en kraft för samhällsutvecklingen. En lärare som är nyutexaminerad idag kommer i slutet av sin lärargärning ha utbildat elever som är yrkesverksamma till omkring år 2110. Det är naturligtvis omöjligt att förutse hur samhället ser ut då. Det är därför av vikt att datorerna inte används till det som är opportunt just nu, utan snarare för att främja kvaliteter i kunskapandet som är tidlöst, och som samtidigt låter sig göras med hjälp av datorn. Jag menar att det är helt centralt att skola ägnar sig åt bildning. Tillspetsat kan man säga att om skolan skall vara en katalysator för utvecklingen av samhället, bör alltså skola fortsätta vara skola och inte en coachande instans som man ibland kan se nuförtiden. Den bör klä av världen, den bör lära eleverna att reflektera och den bör lära elever grunderna i ett bildande samtal. Datorn kan användas för att skapa förutsättningar för en sådan bildande utbildning.

Till sist

Bevekelsegrunderna för att använda datorer i skolan har skiftat med politiska, pedagogiska och kulturella argument. Att stå för bildning och reflektion och vurma för samtalets kraft kan stå i kontrast med den glättiga bild av skoldatorer som visas upp av marknadsaktörerna där hastighet och individualisering står i fokus. Det finns dock, som vi nu sett, andra mer djupgående skäl att använda egen dator i skolan. Dessutom kan den användas för att istället fördjupa elevernas kunskaper i en bildande utbildning – vilket nästkommande artikel skall handla om.

Håkan Fleischer, fil dr i pedagogik

Kommentera "Datorn i skolan, del 1: Därför behövs egen dator i skolan"

Lämna en kommentar

Din emailadress kommer inte att publiceras.


*